Jag såg ett avsnitt av tv-programmet "Bygglov" igår. Det är kul att se hur de fixar till det hemma hos folk. Igår var inget favoritavsnitt. De började med ett rum som var helt okej. Det var alltså inget jätteproblem.
Nu gjorde de om ett flickrum till pojkrum. Som alltid visade de idéer som säkert är ganska nya på marknaden och är lite i överkant mot vad folk skulle kunna/orka/ha råd med att göra själva. Den här gången var det ett golv som var ganska omständigt. En graffitimålare fick göra en målning på en vit husvägg. Sen fotades den och printades ut som en golvmatta. Jag missade materialet.
Så långt är allt gott och väl. Det är väl okej och meningen att de ska visa nåt speciellt och inte bara basic.
Men sen... Killen som skulle flytta in i rummet fick:
- 42-tums tv
- surroundsystem
- stereo
- X-box
- minilaptop
- kamera
Förutom alla nya möbler förstås. Det kändes nästan lite äckligt. Dels- hur ska all denna utrustning användas utan att det går överstyr? Men framförallt- hur känns det egentligen för ett barn att få ALLT på en gång. Och vad ska föräldrarna presenta med framöver? Det blir ju iofs billigt för dem.... Och hur känns det för storasyster som lämnat över rummet och flyttat hemifrån om han får allt det där?
Hälften hade varit nog...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar