30 april 2012

Glada vappen!


Det här är så festligt det blev hos oss idag. Vi delade på 20 cl skumvin som vi skamligt nog fick i en båthytt redan i augusti. :) Sitter hemma i soffan och slappar, surfar och ser på tv.

Fast mellan jobb och slapp hann vi kuska runt och titta på utemöbler till altanen. Kanske vi köper de här om de förstår att rea dem snart. Jysk brukar samarbeta med oss på det planet. :)

På Plantagen köpte vi de obligatoriska första penséerna, men jag blev bara förvirrad av allt annat, det är ju så mycket jag vill ha och så lite vi ännu vet och har hunnit förbereda. Men det känns inte så jättebråttom heller. Vi hinner väl vartefter.

Sen åkte vi in till stan och åt asiatiskt. Gott gott! Hemma blev det lite slapp före kvällspromenaden och då vi kom hem fick jag fota den vackra himlen. Imorgon ska vi latmaskar förhoppningsvis lyckas jobba lite ute. Nån torghandel blir det knappast.


29 april 2012

Munkfrossa


Bara för att folk inte ska tro att jag bara flänger på vägarna och lever hälsoliv ska jag ärligt och rakt berätta att jag igår åt sammanlagt fem (5!) hemkokta munkar. De var varma, färska och goda. De fick mig också att springa "the extra mile". Hade jag inte ätit dem (då ännu bara tre) hade jag kanske sprungit kortare. Ont med gott så att säga.

Och gott det var det! Dock hann jag inte fota innan vi frossade loss så bilden är googlad. Mina munkar var inte så stora som de köpta, men ändå inga minimala, äggstora typ. Men jag äter inte munkar varje dag! ;)

Första intervallträningen

Åttiotalets sprintkung, Carl Lewis.
Bilden redigerad i pixlr.com och picture manager
Originalbilden
Jag hade tänkt jag skulle bli lite mer van att springa ute innan jag testade intervaller. Men igår fick jag bara lust att göra det så då gjorde jag det. Jag hade visserligen klocka på mig, men tycker det är jobbigt attsnegla på den hela tiden, det tar fokus och bromsar farten. (Som om jag skulle kunna tala om fart...)

Istället räknade jag stegen. Det kanske inte låter lättare precis, men det funkar för mig. Jag räknar dubbelstegen och säger ...tjugo-fem, tjugo-sex... på varsin fot, då behöver jag inte räkna så snabbt. Jag sprang 100 steg i gången, sen gick jag 100 steg och däremellan joggade jag tills jag kände mig redo för en ny spurt. Den första intervallen gick fort och lätt, så jag gick inte utan joggade vidare. För att märka att jag inte höll på att orka de följande 100 spurtstegen. Det lönar sig alltså att ta ner pulsen ordentligt emellan.

Rundan blev 4,8 km och jag hann med 8 intervaller. Riktigt nöjd måste jag säga! Och jag kände mig helt klart mer genomarbetad än då jag för en vecka (?) sen sprang min rekordsträcka på 5,8 km i ganska jämnt tempo.

Det går framåt! Jag är jätteglad att jag har löpandet på gång redan fastän vi bara är i april ännu. Nu borde jag också bygga upp bålmusklerna och bli mjukare i kroppen med en massa stretch och yoga. Jag kände hur styv jag var i överkroppen då jag sprang. Man blir ju inte smidigare med åren precis.

25 april 2012

Viktig film



En film med viktig slutpoäng. Lite som ett slag i magen (speciellt för dem som står i publiken och ser glada ut) men ett nyttigt sådant.

24 april 2012

Rockband på löpband



Jag fortsätter att glädjas när det går bra med springandet. Idag var jag på gymmet och sprang en hel halvtimme, yey! Jag hittade på ett nytt koncept. Hade bra musik i mp3-spelare och sprang en låt i gången, först 8 km/h, sen 9 km/h och till sist 10 km/h. Sen samma sak från början igen, sammanlagt tre varv eller 9 låtar.

Dels är det lättare att springa till musik än till ljudbok, jag får mer pushning av rytmerna i musiken. Dessutom märkte jag att jag inte ger upp så lätt. När jag bara stirrar på klockan "tillåter" jag mig att stanna eller sakta ner fortare. Men nu när jag hade bestämt att jag springer en hel låt skulle jag baske mig göra det också.  Även om det rätt ofta kom en refräng till när jag tänkte att nu är väl låten slut så jag får sänka till 8 igen. :)

Mer musik på runorna alltså! Jag avverkade 4,4 km på 30 minuter och hade en medelhastighet på 8,9 km/h. Jag förstår inte riktigt varför det är svårare att springa på löpband än ute. Det finns ju ingen motvind eller uppförsbackar (om man inte väljer det), kanske det bara är så mycket tråkigare så att jag inte riktigt ids...?

Bildtexten är riktigt bra tycker jag, jag hajade faktiskt till då jag läste den. Varför inte passa på att göra det min kropp klarar av nu, medan den kan det. Jag vet ju inte om jag är i springskick om 30 år, eller ens 10...   Jag läste också en kommentar i Topphälsa: "Människan har två gångarter, varför inte använda båda?"

23 april 2012

Träningsbelöning



Igår belönade jag mig med en efterrätt efter den effektiva träningen. En skål med skivade jordgubbar, osötad grädde och 10 g mörk mintchoklad. Inte världens nyttigaste kanske, men sannerligen inte det onyttigaste heller.

Snurrkjol och "sommarben"



Jag trixade lite med ljus och färger och plötsligt såg inte mina spiror så vintervita ut. Samtidigt försvann en del av "råddet". Ingen troschock på den här bilden dock. På en annan (bakifrån) syntes de så jag ska väl inte snurra allt för vilt offentligt. :)

22 april 2012

Bra hemmaträning


Igår gick jag som sagt på stan och var trött. Men en stor behållning fick jag- tidningen Topphälsa eller framförallt tränings-dvd:n som följde med på köpet. Jag prenumererade på Topphälsa i över två år och har köpt flera lösnummer efter det. Det är en trevlig tidning, men till slut börjar det kännas som om alla ämnen är varvade. Men nåt nytt hittar man alltid, eller får en ny knuff även om det är gammalt och bekant. 100% pepp och inspiration är deras hurtiga slogan. :)

Jag har prenumererat en tid på Kunto Plus (finska versionen av I form), men den är inte alls lika glassig. Lite tristare och mer forskningsinriktad. Den beställde jag för att få en löparklocka som present. Men kom mig aldrig för att avsluta beställningen så klockan blev ganska dyr i slutändan. :) Men jag fick i alla fall finskaträning och alltid lärde jag mig nåt nytt.


Nåja, över till träningen. Jag körde passet idag, efter en dryg timmes solskenspromenad med Selma. Jag gjorde det så omständigt som de föreslog och tittade igenom hela programmet innan jag började. Hoppade visserligen mellan övningarna, det är lätt i datorn. Men det var inte så nödvändigt eftersom det är väldigt pedagogiskt upplagt och de visar två övningar i gången innan man gör dem.

"De" är Annika Sjöö och hennes man Michael Hansson. Hon är dansare, gyminstruktör och idrottslärare och han har jobbat som personlig tränare i 15 år. Att de också svettas och flåsar berättar en del om att det är ett ganska krävande pass.

Träningen består av 12 block, med två övningar i varje. Båda övningarna tas två gånger á 30 sekunder. Det hinner alltså inte bli långtråkigt eller alldeles för tungt. Det unika (?) med denna träningsfilm är att man varvar både styrketräning och konditionsövningar. Det lär vara det som gör den så effektiv. Många övningar är såna jag aldrig sett förr så det är ju lite roligt. Det som är lite negativt är att talet kommer lite för sent. De hinner byta övning innan de säger att de gör det och stirrar man inte på skärmen kan man missa det. Sen är jag lite för klumpig (ännu) för att hinna byta ställning lika snabbt som de, som t ex att byta från rygg- till magläge. 

Men huvudsaken att man gör nåt! :) Det här är nog första gången jag flåsat och svettats så mycket till en träningsfilm och effektivare lär det väl bli när jag lär mig rörelserna bättre. Skönast är det att få träna då man är ensam hemma. Selma gav mig redan konstiga blickar då jag sprang på stället som en liten vessla. Ser kanske lite roligt ut då man är en ganska stor elefant. Men då man inte har nån som tittar kan man ju faktiskt ta i lite mer och behöver inte tänka på hur det ser ut.

Jag rekommenderar den som vill testa effektiv hemmaträning att hasta ut och köpa Topphälsatidningen. Filmen kan också beställas här, men då kostar den 149 kronor. På Annikas hemsida kan man läsa vilka övningar som ingår, men de flesta hade inte sagt mig nåt.

Tussi-tussi-tussi-tussilago


Nu går det undan! Igår var allt ännu snötäckt, idag såg jag över 100 små gula solar på bar mark. De som borde komma upp på vår tomt syns inte ännu, eftersom det är lite mer skugga där och fortfarande snö. Men det är varmt idag och en del av snön börjar försvinna. Heja heja! :)

(Den konstiga rubriken är inledningen till en barnsång jag gått och nynnat på den senaste veckan).

Ny bildredigering??



Så kom då dagen då mitt bildredigeringsprogram Piknic lagts ner. De har ju varnat om det länge, men jag var ändå tvungen att kolla. Bilderna i förra inlägget beskar jag och ändrade på lite ljus och färg i Picture Manager (?) som finns med i Officepaketet. Men det har sina begränsningar. Det finns inga roliga effekter som Piknic hade, då man kunde göra om bilderna såhär totalt. Och lägga på texter. Har nån förslag?

Buddhan här ovanför är också fixad i Picture Manager. Men det är ungefär så mycket man kan göra där.

Blommigt


Jag har varit sugen på nåt blommigt en tid. Som kontrast till allt enfärgat och murrigt jag har. Samtidigt brukar jag inte våga köpa sånt jag tycker är fint på andra, fastnar lätt i mina egna ganska trista hjulspår. Men idag var jag i stan. Skulle egentligen titta på nya löpskor, framförallt prova omtalade Fivefingers som är på rea just den här helgen. Men när jag väl var i den rätta sportaffären hade jag inte alls energi till det.

Men före det var jag till Indiska. De hade halva priset på alla reapriser och jag tittade på kläderna även om det är länge sen jag köpte kläder på Indiska. Det blev en blommig kjol med mycket vidd. Den slutar strax ovanför knäna, en riktig sommarkjol. Blir säkert bra med en enfärgad (t o m svart?) och lite längre tröja. Jag köpte också en ganska enkel, men fin scarf i viskos. En svart som passar till allt, haha, där var det svart igen.



De hade också söta buddhafigurer i porslin (tror jag) i olika pastellfärger. Men de var onödigt stora, sen såg jag den här lilla sötingen på ett av reaborden så han fick komma med hem.


Jag tycker det är lustigt att Buddha avbildas så olika. Det finns ju också den här modellen. Hur som helst tycker jag att den här figuren är glad och hälsar en ny morgon med att sträcka på sig. Därför får han stå på skåpet bredvid min säng.


Här fotad med kristallkronan som bakgrund. Man måste ju få experimentera lite. :)

Sen blev det som sagt inga tåskor och inga andra skor heller. Däremot blev det nya gymbyxor och en extrastabil bh enkom för löpning. Märket Shock Absorber brukar vara det som vinner då de gör jämförande tester i olika idrottstidningar. Den här har ett knäppe högt uppe i nacken som håller ihop axelbanden så det finns ingen som helst risk att de åker nånstans. Både bh:n och byxorna var också på rea. Bh:n kostade ändå 59,95. Tänk vad män kommer billigt undan!

Jag vet inte hur spännande det är med en bild
av ett par helt vanliga svarta byxor, men man kan
blunda med ena ögat om det känns jobbigt. ;) 

Sen gick jag till ännu en sportaffär och där köpte jag turkosa skosnören för att pimpa mina trista helsvarta löparskor. De är inte så gamla som de ser ut, bara dammiga/smutsiga. De ska väl nog duga åtminstone den här sommaren- om jag nu inte mitt i allt börjar springa jättemycket. Men i så fall är jag värd nya skor också! :)

Kan inte riktigt bestämma mig för om det blev fint med turkosa band eller inte. Det ser på ett sätt lite billigt eller barnsligt ut. Får se hur jag gör.


Nu ska jag gå och prova kjolen på riktigt och testa snurret! Jag fuskprovade och drog på den ovanpå jeansen i provhytten. EDIT: Lite troschock blev det ;) Testade att fota med självutlösare och det blev hyfsat bra. Men jag störde mig på att det stod stövlar och väskor och annat skräp i vägen så det blev ingen vacker bild...

21 april 2012

Tacolåda

Som ofta då det gäller LCHF-recept har jag hittat detta hos Fisken Svea. Det ser kanske inte så aptitligt ut på bilden, men det är supergott! Och enkelt att göra. Vi gjorde vår två dagar på förhand när vi hade gott om tid. Inga problem att värma sen då det var dags. Kanske därför den ser lite simmig ut eftersom den är uppvärmd i micron.

Marias tacolåda.
  • 4 dl créme fraiche
  • 200 g Philadelphiaost
  • 800 g köttfärs
  • 2 påsar tacokrydda (vi använde bara en påse)
  • paprika
  • ost
Blanda créme fraiche med Philadelphiaosten och bred ut i en ganska stor ugnsform. Stek köttet enligt anvisningar på kryddmixen. Fördela köttet jämnt ovanpå ostblandningen. Skär paprika i strimlor och sprid över köttet. Riv rejält med ost och gratinera en stund i ugnen, ca.200°, bara tills osten smält. Servera med det du tycker att man ska ha en tex mex-kväll. 

Jag var så hungrig då jag kom hem så jag orkade inte göra mer invecklat än lite sallad och tomat. Mannen som åt tidigare åt helt utan tillbehör.

Den påminde lite om ugnsomeletten, men där har man en tydligare omelettbotten, den här bottnen var inte så krämig som man skulle kunna tro, tänkte nästan på lasagne.

Bästa hundleksakerna

Okej, kan ju direkt från början säga att det här är inget bra tips om man har små barn som har en massa mjukisdjur, men annars! Jag köper kramdjur på loppis, betalar aldrig mer än en euro ibland bara 20 cent. Motsvarande djur som säljs enkom för hundar håller inte speciellt mycket bättre och kostar det tiodubbla. Dessutom får man här intressanta dofter från andra hem inbillar jag mig. :)

Ibland kan det gå månader innan hon vill bekanta sig, så var det i ponnyfallet. 

Hon sköter och pratar med sina kompisar också

Leken blir småningom lite vildare.

Sen börjar det likna destruktion

Och kramdjuret börjar känna sig som ett tomt skal

Den skyldiga avslöjar sig med ludd i skägget.

 Matte har nu två val, sopa upp och slänga eller....

...peta in all fyllning och börja om från början...

Väderleda


Jag lade in bilder och skrev om snön både första och sjunde april. Då var det bara lite tråkigt med snö efter de första vårkänslorna. Men nu börjar det faktiskt på riktigt räcka. Jag vet inte hur många dagar det har snöat. Bilden ovan är från i onsdags. Men igår kom ännu ett nytt lager. Den tjugonde april. Det är maj om tio dagar. Visserligen minns jag året då det snöade 14.5, men det var ändå en engångshändelse.

Nu vill jag ha vår. Vill börja gräva i trädgården (om det alls ska bli nåt) och sitta och njuta av solen ute på altanen. Dessutom blir jag så trött och oinspirerad av gråväder och kyla. Skulle ha varit roligt att vara pigg och energisk när jag har hela huset för mig själv hela helgen.

15 april 2012

Nothing tastes so good....


Nu kan jag inte låta bli att tänka på Kate Moss' hemska uttryck "Nothing tastes so good as skinny feels" för nu kommer inget hälsosamt skrytinlägg utan en enorm besvikelse på mig själv och hur jag mår.

Det här har varit en riktig frossarhelg, början av veckan var kanske inte toppen heller, men mer normal. I fredags bjöd en kollega på födelsedagskaka. Det är helt okej att smaka såna gånger. Det var dessutom en kaka jag aldrig ätit förr. Men jag behövde väl för böveln inte ta två bitar!!!

Och sen på eftermiddagen då jag åkte med föräldrarna och syskonbarnen åt jag igen en bit äppelkaka (som jag ätit säkert hundra gånger förr), en bulle (ganska tråkig fryst färdigbulle) och ett kex. Och dessutom grillad korv, men den var okej.

På lördagen kom hela släkten hit och jag bakade en kardemummakaka, som jag bara tog en pytteliten bit av, samt en socker- och mjölfri äppelkaka. Hurra för mig. Sen gav mamma oss en 1 kg:s påse salmiak- och fruktkarameller. Även om jag lade fram den på kaffebordet för att inte husfolket skulle vrida i sig för mycket åt jag alldeles för många. Och det har fortsatt idag.

Nu känns min mage lika svullen och uppblåst som före fastan och det känns som om det slitet var helt förgäves. Vad hände med alla positiva tankar och smarta mantran? Varför äter jag sånt som jag vet att jag mår bra av och som jag inte ens njuter jättemycket av just då heller?

Förutom kakor och godis har jag dessutom ätit alldeles för mycket smörgåsar. En del har varit nyttigare bröd, men jag har också ätit en massa glutenfria knäckebröd som antagligen har supersnabba kolhydrater. Blä för mig!

Men kanske är det så att jag måste gå till den här ytterligheten för att förstå att tvärbromsa och verkligen skärpa mig. Vad ÄR det i onyttig "mat" som gör att man vill äta den. Eller tror att man vill? Jag tycker inte att jag har något sockerberoende, däremot kan jag tänka mig att jag plockar i mig av slentrian eller uttråkning, eller bara gammal vana. Äckligt!

(Och nu är det här inget bulimiskt inlägg, så mycket äter jag inte, men ändå onödigt mycket, med tanke på att jag så tydligt märker att jag inte mår bra av det. Den som mår bra och vill äta godis och kakor ska förstås göra det)

12 april 2012

Vackraste musiken just nu

Svett!



Min blogg är lite ensidig, det verkar som om jag hakar upp mig på ett ämne i gången. Förra veckan var det fastan, nu är det träning. Det har inte blivit nån utejogg sen i måndags. Vädret har varit lite trist och jag har haft lite "skav i halsen". Men jag var i alla fall på gymmet i tisdags. Hade ultrakort uppvärmning, kände inte för nån av apparaterna.

Idag var jag där igen och nu sprang jag 20 minuter på löpbandet. En av mina längsta tider, tycker det är lite tråkigt att springa på band. Hann med 2,7 km så tempot var inte så högt. Sen kämpade jag i maskinerna över en timme. Det är nu bara så att jag inte klarat av att äta så nyttigt som jag hade tänkt. Jag får istället lov att se mig själv som "en person som tränar".

Det ska vara lika naturligt som att jag duschar. Inte något jag funderar om jag vill eller känner för utan nåt jag bara gör för att jag mår bra av det. Ibland tar det längre tid, ibland går det snabbare. Att starta hemifrån och jogga 30 minuter är ju att komma ganska lätt undan och ändå är det också jättebra. Min gymsession tog över två timmar inklusive dusch och bastu, men ibland får det ta lite längre.

Före gymmet var jag också till Plantagen och spanade och funderade på trädgårdsplanteringar. Snart är det dags att börja med det också! Det är ju också en form av träning för det är mycket som ska grävas! ;)

9 april 2012

Mera peptalk

Nätet vimlar av inspirerande texter och peptalk. Nu ska jag bomba er lite. Kanske nån hittar ett mantra som passar? Maria skrev att hon behöver en spark i baken och det fick hon. Men man kan behöva mer motivation än så. Jag behöver det också. Folk kommenterar ibland att jag tränar så flitigt och ibland får jag till det, men det märks ju inte lika bra de dagar jag sitter på min feta röv och knappt kommer mig ut med hunden. Sånt är inte lockande att skriva i sin facebookstatus eller i bloggen. Så här kommer nu en blandning av tänkvärda, småfräcka och sporrande texter. För oss alla!

Skriv gärna nån kommentar om du tycker nån text är särskilt bra, eller väldigt tramsig eller helt fel...
























:)


Löpning

Just nu går det bra för mig, men som alltid går det i vågor. Eller! Eller så bestämmer jag mig för att från och med nu går det bara bra!? Från och med nu är jag en människa som tränar för att jag behöver det och mår bra av det. Från och med nu är jag en Löpare!



I förrgår sprang jag för andra gången i år och förbluffade mig själv med att orka 4,7 km utan att gå emellan. Redan nu? Redan andra gången?? Det enda jag var missnöjd med var att det var för kort, jag hade orkat längre! WHAT???

Men det har flera orsaker. För det första har jag ställt ifrån mig 5 kg barlast. Det är klart det måste gå lättare då. För det andra har jag sprungit mycket intervaller på gymmet. Där har jag sällan tålamod att springa mer än 10-15 minuter, men intervallerna har säkert gett mig bättre "flås".


Idag var det dags igen. En gång är ingen gång, två gånger är en gong-gong eller början till en vana. Det kändes inte lika lätt i början den här gången. Vi var hos mina föräldrar hela dagen, jag satt eller låg på soffan och slappade i princip hela dagen. Och åt för mycket. En hundpromenad hann vi med innan vi åkte hem, men magen var stinn. Men efter ett tag gick det lättare och vi tog en extra sväng för att komma över 5 km. Jag orkade! Och det visade sig att det blev 5,8 km!!! Yiiihaa, rekord!

Jag har svårt att fatta, men det är väl såhär det är. Plötsligt händer det, plötsligt får man lön för sitt slit, även om man inte slitit så hårt. Och det som jag tänkte när vi lufsade i mitt långsamma tempo:


Jag är kanske långsammast av de som springer, men jag springer! Och härifrån kan det bli bättre, lite i taget. Jag är snart 40, jag var säkert över 30 då jag verkligen sprang för första gången och nästan 38 när jag fick lite regelbundenhet i det. Kan jag kan vem som helst. På riktigt! Idag sprang jag 5,8 km i ett sträck, då jag började sprang jag inte ens 5 minuter i sträck. De flesta börjar mellan två lyktstolpar. Men därifrån blir det snabbt bättre!