22 oktober 2012

Pärlor av glas... i misstag

Iförrgår kväll använde jag kameran som lampa då jag letade efter det nedfallna äpplet. När kameran ska ställa in skärpan (och kanske mäta nåt mer, vad vet jag) skickar den ut en ljusstråle. Den lyser inte länge så jag tryckte flera gånger för att få ledljus när jag gick över gräsmattan. Några gånger tryckte jag så länge så att ett foto togs. Ibland blev det till och med bra, helt oplanerat... :)


Den här måste ni faktiskt klicka på!

Omstart version 7.0

I morse när jag gick till bilen kändes det kyligt. Det var det ju, det var -4 grader. Men det var en speciell punkt på mitt ena lår som kändes extra kall och jag var tvungen att känna efter. Jodå, jeansen hade fått ett litet hål. Och det var skamjeansen! De jeans jag blev tvungen att köpa i vintras då jag hade alltför många jeans som var för små.

Visserligen är det ganska billiga jeans med stretchkvalitet och tighta, men ändå. Nu fick jag nog! Jag är med i en "gå ner i vikt"-grupp inom MOVE. I lördags pratade jag med en i samma grupp, men från en annan by. Hon hade gått ner 4 kg under hösten. För mig har inget hänt. Och kom inte och säg nåt om att muskler väger mer än fett för så mycket har jag inte lyckats träna.

Nu är det skärpning som gäller. Slut en massa småätande av godis och annat onyttigt, slut med "bara det här"-tänkandet. Slut med dålig karaktär och "skämma bort mig själv". För jag mår ju inte bra av det! Dessutom är jag hjärtligt trött på maten hemma. Nu har vi haft barnen här varje vecka, så det blir bara "barnmat" hela tiden. Så jag tog beslutet. Nu deltar jag inte i deras matlagning utan lagar eget eller dricker pulverdrycker (som jag vet att inte är den bästa mathållningen man kan ha, men i alla fall som en start). Och det är ju inte så att jag överger stackars oskyldiga barn, de är 13, 14 och 18 och alla kan laga mat. Dessutom har de en pappa. :)

Dålig mobildbild jag försökte bättra på så det inte liknade... nåt annat....
Idag kom jag hem från träning ganska sent och lite ruggig och frusen så jag ville ha varm mat. Jag gjorde en soppa med egna morötter och pappas tomater och lök. Jag kokade dem i en skvätt vitt vin och fyllde på med vatten. Jag hade också i röda linser. Efter mixning rörde jag ner en hel del vitlöksost och strödde på lite riven ost. Självklart kryddade jag också, men salt, peppar, basilika och spiskummin. Gott gott! Såhär kan jag gärna fortsätta leva. Som kontrast kan jag berätta att resten av familjen åt makaroner och kotletter med 40 % kötthalt. Yey.... Känns som om jag fick mer proteiner än de ;)

Men var och en med sitt. Det här var första dagen. På resten av mitt liv som det så käckt heter. Och det skulle vara ganska skönt om det blev så. Att jag slapp börja om och om och om igen. Att jag kunde skapa vanor som håller. Pretty please!

21 oktober 2012

Bubbel i burken

Förra söndagen startade jag en surdeg. Jag följde det här receptet, men läste det inte tillräckligt noga. 


När jag matat degen i tre dagar trodde jag att jag skulle få börja baka, men nej, då skulle den stå i ytterligare minst två dagar.


Först på lördag eftermiddag hann jag börja baka degen. Man skulle röra i mer mjöl bara och sen låta den jäsa. Absolut ingenting hände. Kändes ganska logiskt då jag varken tillfört värme (varmt vatten?) eller jäst. Jag stjälpte upp degen och knådade igenom den. Lade till 1,5 dl ljummet vatten, en matsked torrjäst och mera mjöl och lät den ligga. Den verkade inte så mycket mer jäst senare heller. Det var nervöst! Å andra sidan kom jag på att rågsurbröd inte är direkt fluffigt heller. Jag bakade ut små tunna rågkakor och det kändes genast bättre.


Sen var det lite jobbig gräddning kvar. Först 15 minuter i 250 grader och  sen en halvtimme i 200 grader. Jag hade tre plåtar.... Jag gräddade alla i varsin kvart och sen alla tillsammans. Det blev rätt bra till slut, några var aningen kladdiga inuti, men okej.



Det blev ett riktigt bra lass till slut. Observera hjärtat som jag och mannen delade på. :) Förutom all råg (använde både vanligt och grovt) lade jag till lite solrosfrön, vilket syns på den nedre bilden. En sak som jag knappast hade tänkt på om jag inte hade läst det i ett annat recept är att det är bra att dela alla bröden medan de är varma och mjuka. Alla man köper är ju också färdigdelade.


Kvällspromenad


Helt oredigerad bild, såhär blev den i natriumlampornas sken utan blixt, även om det inte var så mörkt i verkligeheten. Man får nästan julkänslor av sånthär mysljus.


Skörd


Hushållets morotsskörd. Upptagna av sonen faktiskt. Han är kanske den som är hetast på att äta dem också, arbete och ätande hör ihop har vi märkt. :) Men det är väl bara att passa på medan de är tunnskaliga och goda.



Vårt allra första äpple, har tyvärr inte letat fram anteckningen om vilken sort det är, men gott var det.


Och vårt andra och sista äpple, hann trilla ner och få lite frost på sig. Från samma träd. Två äpplen från tre träd känns lite futtigt.

Kvällssol



En dag då jag kom hem från jobbet var ljuset helt fantastiskt. Älska oktobersol! Klicka på bilderna för större storlek!

Frost




Först originalbilden och sen en blå variant av samma bild.



Höstsolar


Det har visserligen regnat väldigt mycket i höst, men ändå har det varit fina soldagar också. Både denna och förra veckans söndag har bjudit på strålande sol och det har passat ypperligt för mitt träningsmoment "långpromenad". Idag utmanade jag mig själv lite extra. Gick på nya stigar (trots vätan) och klev och klättrade en hel del över stock och sten. Den skönaste biten var på mitten där jag hittade en stig som gick längsmed träsket. Jag som längtat efter en promenadväg nära vatten, här fick jag dessutom gå alldeles ensam.

Träsket är nästan för stort för att gå runt, men jag var beredd att försöka. Då jag kom fram till alltför snårig sly valde jag att ge upp. Men istället för att vända och gå samma väg tillbaka vände jag rakt in i skogen och tog kämpade mig fram där. Det blev att kravla och hoppa mellan mossiga stenblock. Hann tänka flera gånger att var ska jag säga att jag är om jag skadar mig och måste ringa efter hjälp.... Det blev i alla fall bra träning och jag fick "promenaden" att ta tre timmar, trots att det inte var fråga om rask promenad några långa stunder. Desto skönare att verkligen sträcka ut på vägen hem då jag gick sista biten på asfalt.

Jag har också fortsatt med armhävningsutmaningen. När jag gjorde testet innan utmaningen började klarade jag bara 2 på tå. Jag tänkte att jag ändå ska fortsätta med "vanliga" på tå och inte mesa på knäna. Första dagen skulle man göra 2-3-2-2 gånger med korta pauser emellan. Jag trodde de skulle gälla veckan ut, men redan på torsdagen var det 3-4-2-3 som gällde och på lördag 4-5-4-4. Jag blev lite förvånad och tänkte att hur ska jag plötsligt kunna göra 4 eller 5 om jag bara orkar två. Men det gick! Okej, de skulle inte vara "godkända" för jag kommer inte jättelångt ner, men jag böjer armarna i alla fall och orkar skjuta upp mig igen. Tänkte att det är väl bättre att göra det jag kan än inget alls. Förstår inte riktigt varför jag är så dålig på just det här när jag ändå orkar ganska mycket i gymmaskinerna. Kanske det helt enkelt är för att jag ska bära upp min egen vikt som inte är så liten...

Till slut en bildbomb (som ungdomarna jag bor med säger) av hösten såhär långt. I helgen kom ju också frosten. Bilderna är från 12 oktober. (Kom på att det är smidigare att dela på bilderna lite...)












17 oktober 2012

Ännu en löparbild


Denna hade jag sparad i fotomappen med namnet "Efter midnatsloppet". Det är ju ett tag sen nu (exakt två månader), men jag är fortfarande lite stolt över att jag vågade vara med. Jag är stolt redan över att ha orkat springa 10 km här hemmavid i lugn takt, men ännu modigare var det att anmäla mig till ett lopp med en massa folk och backar.

Citron och ingefära


Bara för att det inte ska se ut som om mitt liv bara handlar om träning och nyttiga maträtter (länge sen jag bloggat om mat nu!) måste jag berätta om mitt senaste beroende. Marabous mörka choklad with sparks of lemon and a hint of ginger. Jag fick en platta av min syster i lördags och det finns ännu lite kvar, så helt nere i träsket är jag inte.

Jag tog just en liten bit, men var tvungen att gå tillbaka nästan genast för att hämta mer. Nåja, sämre laster än mörk choklad kan man ha. Den är dessutom så pass mäktig så jag klarar inte av att äta mycket i gången. Men gott är det!

16 oktober 2012

Där inne är det hemska mycket värre än det är


Jag tog mig friheten att ändra en rad i den fina boken "Vem ska trösta Knyttet" av Tove Jansson. I originalet (därifrån bilden är hämtad) står det "På natten är det hemska mycket värre än det är." Vi har haft regn hela dagen och på kvällen blev det rejäl blåst. Vi bor med flera kilometrar åkrar bakom huset så vinden har mycket utrymme att ta fart. Och det hörs! Det ylar kring knutarna och både studsmattor och grillar har flugit iväg (dock inte idag).

Så det kändes inte lockande att gå ut och gå med hunden. Men jag gjorde det ändå, man har ju inget val. Samtidigt var jag på småilsket "Lilla My"-humör så det kändes lite som kom an ni bara. Jag klädde mig varmt i lager på lager- tänk "Totte går ut" och gick sen en hel timme. Och märkte dessutom att blåsten inte var så blåsig där ute och regnet inte heller så regnigt. Men så hade jag också lång regnrock och gummistövlar.

Det är väl lite som med allt möjligt, man ojar och vojar sig och tycker att det måste vara hemskt och jobbigt, men sen när man väl gör det är det inte så jobbigt.

Så, nu ska jag avsluta dagen med armhävningsutmaningen. 2-3-2-2 gånger på tå, med paus emellan. Sen bara två gånger till denna vecka. Det blir 27 armhävningar det, inte många veckor jag har gjort så många. (Läs: aldrig nånsin).

15 oktober 2012

Armhävningsutmaning


Äh, jag kör väl allt på en gång, lika bra då jag har ångan uppe (ehe ehe). Läste om armhävningsutmaning och -träning på en svensk träningsblogg och tänkte att jag vill delta. Inte för att det är roligt precis utan för att jag har något att förbättra. Jag klarar typ 12 armhävningar på knäna och 2 på tårna.

Sofy med utmaningen lovar också träningshjälp så det är väl bara att köra då. Kanske målet är 20 på knä eller 10 på tårna till jul? Kan det gå? :)

14 oktober 2012

Början


Bilden är från början av vår långa vandring i Samariaravinen på Kreta. Mer om den senare. Något annat som fått sin början är mitt personliga träningsprogram. Inte nog med att vi får en massa gratisträning på jobbet via eminenta Your coach, vi har också möjlighet att få ett personligt träningsprogram enligt våra personliga mål och förutsättningar. På frågan om mål svarade jag att jag framförallt vill gå ner i vikt och på frågan hur ofta skrev jag nästan varje dag. Det är NU det ska ske. Det blir inte lättare när åldern ökar.

Och de tog mig på orden. Jag fick ett träningsprogram med EN vilodag. :) Men jag tänkte att det är väl så det ska vara, man ska vara en sån som tränar om man ska hålla sig i form. Det är inte jättetungt och jättelånga program varje dag så jag tror att jag klarar det. Kanske inte med en klackspark, men om proffsen säger att det här ska funka vågar jag tro på det. Mitt problem har ju snarare varit att när jag haft tid att träna har jag ofta tänkt att jag kanske borde vila då jag tränade igår.

Jag får väl börja på och samtidigt lyssna på kroppen. Parallellt med träningen har jag också utmanat en kompis (som också ingår i samma träningsgrupp) vad gäller sömnen. Den som vinner bjuder den andra på bio om tre veckor. :) Tävlingen går helt enkelt ut på att komma oss i säng i tid och inte nattuggla. Sömnen är ju också en viktig faktor för vikten.

Träningsprogrammet ser ut så här:

  • Måndag: MOVE-grupp utmaningen (olika program, men ganska stor utmaning)
  • Tisdag: Hemmaträning, ca 40 minuter länk med 10 min uppvärmning sen 10 ggr med 1 min med högre fart och 1 minut lugnare, sen 10 min nedvarvning
  • Onsdag: Hot Yoga och eventuellt stretchning (kommer först en dryg timme efteråt) på gymmet.
  • Torsdag: MOVE- gå ner i vikt-gruppen (ganska lätt träning)
  • Fredag: Vila!
  • Lördag: 30 minuter spinning på gymmet + 10 styrkeövningar (dem gör jag kanske hemma eftersom ingen kräver gymmaskin)
  • Söndag: 90-120 minuter rask promenad, gärna med stavar
Det jag saknar är träning i gymmaskinerna, för det gillar jag. Men jag måste ju inte följa programmet slaviskt. Kanske jag nån gång kör maskiner efter lördagens spinning. Efter yogan vill jag inte göra det, eftersom man blir så skönt avslappnad av den. 

Idag började jag och kombinerade en vacker frisk höstdag med långpromenad. Jag gick ensam med hunden så stavarna kunde jag inte ta. Jag tycker det är trist att gå så länge här i förorten mitt bland husen så jag valde att gå ut i skogen, mot Molnträsket. Den kortaste vägen härifrån går via skogsstigar. De var inte roliga alls efter det myckna regnandet. Det var halare än på vintervägar... Men när jag väl kom ut på stadig grusväg hade jag kunnat gå hur långt som helst kändes det som. Det går en väg som går runt den lilla sjön som är ca 11 km lång, men det kändes för mycket. Jag vek ändå in på den och det var jätteroligt att gå på en helt ny väg. Sporrande att se hur det såg ut bakom nästa kurva eller backkrön. Jag hade som mål att gå 45 minuter innan jag vände för att i alla fall klara 90 minuter sammanlagt, men vips hade jag gått en timme. Vägen hem var lite längre eftersom jag undvek leran, så jag kom hem efter 126 minuter. Heja!

Nu är mitt nästa projekt att cykla runt sjön, jag måste absolut se hela varvet innan snön kommer. :) Kanske jag får byta ut lördagen spinningpass mot en tur i det fria- om vädret tillåter.


12 oktober 2012

Tjugo år i varje lår


Och så var det ju det också. Tack för idag! :)

Har varit i paradiset


Har återkommit till den grå färgsprakande hösten efter en helt underbar vecka på Kreta. Nu har jag äntligen mer tid också eftersom det förhatliga slutarbetet är inskickat. Imorgon är det fortbildning lördagen till ära, på söndag är jag hockeyänka. Sen följer en tredagarsvecka och fyra dagar höstlov. Känns som om jag har chans att komma ikapp med allt möjligt då. Förhoppningsvis också blogga lite och visa bilder av Det Stora Blå.

4 oktober 2012

Hösttrappa och jubelskri!


De senaste veckorna har hela mitt liv kretsat kring slutarbetet för min utbildning. Jag började på så smått förra hösten, men kom aldrig riktigt igång. Jag hade stora planer på att skriva i sommar när jag var ledig, men det blev inte så mycket som jag hade tänkt. Sen kom hösten och plötsligt var det bråttom...

Men så idag, blev det klart! Det blev faktiskt klart, jag hade knappt vågat tro det. Nu är de 50 sidorna (det skulle vara 30) utprintade i 4 exemplar och skickade till två handledare och två opponenter. Jag har redan hunnit få det första av de två arbeten jag själv ska opponera, men det tänker jag högaktningsfullt skita i de närmaste veckorna ;) Nu måste jag få pusta ut, andas och njuta av livet. Läsa bra böcker och bara vara.

Ikväll tog jag tag i höstblommorna som jag köpt redan för en dryg vecka sen. I samma veva planterade jag sommarens pelargoner i innekrukor, det blev 10 stycken inklusive skotten jag planterade i somras, men de behövde också mer jord. Dessutom lyckades jag städa arbetsbänken i grovköket där alla fick krukor fick stå. Nu är det sova sova sova som gäller. Igår jobbade jag med texten i nästan tolv timmar i sträck... Hurv.