31 december 2013

Nyårsafton

....eller vi hade i alla fall tur med maten...

[...här hade jag skrivit en ganska lång text om det förhatliga oavbrutna smällandet som tvingade oss att flytta vår hund hemifrån och som fick mina öron att skrållas i sju timmar and counting...]

Men det om det. Mannen frågade i något skede om vi har nåt Nyårsmys. Det hade vi inte. Vi åt till och med rester tidigare idag. Men jag började fundera och leta recept medan jag ammade och likt Cajsa Wargh kan jag ganska stolt presentera detta:


Crépes med räkfyllning [klicka]


Pecannötspaj [klicka] med kaffe (trots att timmen var sen)- såå mycket godare än den ser ut, men sööööt!


Bordssällskapet var det minsann inget fel på. Notera dessutom att han har övergett newborndelen och numera sitter i det som kallas baby set (tssss, kunde den inte fått heta nåt med stora pojkar kring halvåret?)

Den nya leken för veckan är att hoppa fram och säga bu. Eller hoppa fram och hoppa fram, det räcker att knycka lite på nacken. Och man kan säga vad man vill. Han skrattar och skrattar och skrattar. Har aldrig varit så rädd att nån ska skratta ihjäl sig förr. Så för att få den glada minen på bilden ovan sa jag helt enkelt bu. Hoppas det aldrig går över.

30 december 2013

En som springer!


Om du springer är du en löpare (inte lika snyggt på svenska...). Det har ingen betydelse hur snabbt eller hur långt. Det har ingen betydelse om det var din första gång idag eller om du har sprungit i tjugo år...

I år har jag sprungit utomhus en gång. Det var idag. På gymmets löpband har det kanske blivit en handfull gånger. Men jag är på banan igen. Jag har hittat löpartrikåerna och löparjackan. Och det gick bra! Jag sprang bara drygt 16 minuter men jag sprang utan att stanna och det är huvudsaken. The only way is up! Kanske kanske hinner jag komma i form igen till sommaren och kan delta i Midnattsloppet igen i augusti. Det skulle vara så kul. Om vi tycker vi har råd...

Enda minuset är att mitt gymkort snart går ut och jag vet inte om jag vill springa utomhus i snö och halka, men det finns annat jag kan göra hemma för att hålla igång och jag märkte igår att hundpromenaderna ändå räcker en bra bit på vägen. Hade inte vågat hoppas att jag skulle orka springa hela vägen idag.

Wohoo, ritade upp min lilla runda och mätte den. Hoppades att den skulle vara över 2 km och det var den- 2,7 km närmare bestämt! Joggjubel! Trots att det är långt kvar till 10.


Det här tänkte jag på medan jag sprang, att jag faktiskt aldrig trott att jag skulle börja springa. Men att jag också fick en komplimang en gång att det "ser så lätt ut då du springer", det lever jag länge på och jag minns att jag gladde mig då även om jag inte alls sprang då mer än några tiotals meter i gången med en väns hund.

Latläxa 2013 del 2

Mars

Tydligen lite flitigare bloggare då. Det enda lite intressanta som finns kvar är några foton av mina första foton av norrsken. Inte speciellt bra men spännande var det att följa med de snabba förändringarna under kvällspromenaden. Med stativ kunde det förstås ha blivit mycket bättre.




April

Då utnyttjade jag äntligen mitt presentkort till spabehandlingar. Jag valde fotvård samt frans- och brynfärgning mest för att det var det jag trodde jag skulle klara av så långt in i graviditeten. Men det blev inte så enkelt. Jag hade stora problem med restless legs just då och att sitta med benen alldeles stilla och rakt ut i nästan en timme var inte så skönt. Dessutom tyckte jag inte resultatet blev så bra heller. Och sen var jag så pass trött och smått yr så jag valde fulaste nagellacket de hade.

Efter det blev det fransfärgning och ögonbrynsplockning och -färgning liggandes på rygg. Det höll jag på att svimma av... Färgningen blev bra, men plockandet hade kunnat göras noggrannare. Vill man vara fin får man lida pin heter det ju, men så fin tyckte jag inte jag blev så jag skulle ha velat betala så mycket för det själv.


Faktum är att jag retuscherade bort några spretande strån mest för att testa om jag kunde. Rynkorna kring ögat är ett bevis för att det inte var en tjugoårspresent jag fick men det bjuder jag på. De tyder ju på att jag har fått skratta. :)

Maj

Underbara underbara maj. Gick från knoppar i början av månaden till barbent och ärmlöst på bara några veckor. 


Starkt redigerad bild av lupinblad med regndroppar


En fin krukros jag fått framför min födelsedagstavla från systrarna.


En ekorrmamma (?) och hennes söta unge på en skön solskenspromenad.



Och så de årliga penséerna. De här nästan svarta blev en favorit. Så härligt när man äntligen får bära hem blommor och plantera lite här och där.



Och till sist päronblom. Gav kanske ett femtiotal päron. De allra sista glömde vi faktiskt kvar på trädet. Synd, för de var goda!


29 december 2013

Latläxa 2013 del 1

Efter att ha skrivit klart inlägget jag började med för flera veckor sedan griper jag nu an uppgiften att skriva en årskrönika med stor iver (höh). Lite inspirerad blev jag också av Linn Jungs krönika i gårdagens tidning. Dock kommer jag inte att skriva en resumé över saker jag redan bloggat om. Den som har missat nåt hinner scrolla igenom det på en ganska kort stund. Istället kastar jag in allt det där jag aldrig hann, orkade eller kom mig för under året. Baserat på bilderna i min dator, annars skulle jag ju inte ha en chans att minnas något.

Januari

En vacker dag i början av månaden, med snö!




Upptäckten att man av blott två ägg och en mosad banan kan göra två (?) goda och nyttiga plättar.



Trotjänaren, den smutsiga silverpilenbilen byttes mot gnistrande rena snövit som har visat sig kunna bli smutsig den också....



Och den där dagen i slutet av månaden då Solen äntligen orkar in genom sovrumsfönstret i sydvästra hörnet.


Och det inte alldeles lyckade kramdjursköpet på loppis. Selma brukar få ett då och då och slaktar dem alla, men den här fågeln var fylld med nån slags styrox- eller plastkulor, minns inte exakt.


Och så byttes det julröda ut mot vårliga pasteller fastän det var mycket kvar av vintern.




Februari

Månaden då jag lärde mig göra kladdkaka i en mugg och vi såg Noa vinka på ultraljudet.



Och mera tulpaner och en fin kvällshimmel.


28 december 2013

Amningspaus andningspaus


Jag har insett att ammandet av en liten bebis är lite som ett hål i tiden. Allt annat stannar och tar en paus när matbehovet uppstår. Nåja, nu låter det lite väl högtidligt kanske men det är ju så att jag släpper det mesta. Jag funderar inte om jag hinner se färdigt filmen eller om jag hellre skulle vilja göra något annat. Det är ganska skönt efter alla dessa år att släppa alla egna behov och önskningar och finnas till för någon annan.

Och utan att skuldbelägga någon som valt att inte amma eller som inte kan så tycker jag det känns otroligt fint att kunna ge mat åt mitt barn på det sättet. Jag förstår inte riktigt de som väljer flaskan för att det skulle vara bekvämare, det kan ju inte finnas nåt enklare än att amma när maten är färdig och rätt temperatur genast. Det är ju kanske inte bekvämt att amma precis överallt men man har ju inte alltid tillgång till flaskvärmning heller. Jag skulle säkert vara mycket tröttare om jag flaskmatade och inte ammade på nätterna.

Nu när Noa så smått börjat med riktig mat (efter inrådan från rådgivningen eftersom han närmar sig normalkurvan... uppifrån...) inser jag vad jag kommer att sakna ammandet. Har inte riktigt förstått det när mammor sagt det förr. Det hör ju till en viss ålder liksom, sen äter man mat. Men aldrig mer kommer jag väl att stå mitt barn så nära som när jag ammar honom. Eller så hittar vi nya former... Men ändå, väldigt speciellt är det ju.

24 december 2013

God Jul!


Jag ber att få önska alla mina bloggläsare en riktigt god jul med den sötaste av tomtenissar. Det hår året har varit magert på bloggfronten, jag kanske inte ens kommer upp till 100 inlägg i år. Men på andra sätt har det varit helt underbart.  Mest eller kanske enbart tack vare den underbara lilla människan vi välsignades med. Han har gjort mig så mycket lyckligare och har gjort får nyfamilj mer enad och harmonisk.

 Det är i den verkligheten jag främst vill leva. Men att jag sen ägnar mig åt andra onödigheter på dator och surfplatta istället för att skriva ner små glimtar ur mitt liv som en slags dagbok att spara för framtiden är nåt jag ska försöka ändra på.

Konstiga formuleringar av en trött hjärna men ni kanske förstår. Julafton i arton minuter nu. På kvällen kom ett lätt lätt florsockerlager av nysnö. Vi ska hoppas den hålls kvar och att det kommer mer så att vi får en vit jul. Peace! 

4 december 2013

Rensning?

Måste bara berätta att jag HAR rensat idag! Problemet är att det omtjatade arbetsrummet innehåller mer och mer. Det var redan rörigt och sen har jag släpat dit både saker jag tömde från jobbet i våras och en del grejer jag tagit från föräldrahemmet då jag tömde några lådor där. Men jag är på gång! Har kastat en del och sorterat lite. Det finns mycket mycket kvar, men huvudsaken är väl att jag är igång? :)

Svett!


Jag har tränat en del på gymmet de sista veckorna. I början var jag i gymsalen men de senaste veckorna har det mest blivit grupper, yoga, bodyflow, RPV (lår, rumpa, mage) och Ladybody (för överkroppen). Lite konstigt eftersom jag deltagit i så få klasser förut. I måndags hade jag tänkt yoga igen men fastnade i sängen med min son :) men det var lika bra eftersom jag blev dålig i magen sen.

Idag hade jag velat gå på bodyflow men med jultidtabellen passade det inte tidsmässigt. Jag tog en vanlig salträning istället och som jag tränade. Började på löpbandet, gick fyra minuter med ökad hastighet varje minut, sen sprang jag tio minuter och det gick hur bra som helst. Var uppe i gamla vanliga hastigheter på 9-10km/h och en kortkort spurt på 13! Sen tränade jag i två armmaskiner och sprang tio minuter igen och slutade med två andra armmaskiner.

Visst har jag fått bra träning i grupperna också men det är nåt visst med att svettas riktigt ordentligt. Och att bli ordentligt andfådd. Synd att det är så infernaliskt halt ute så att jag inte vågar springa där. Samtidigt är det också lite jobbigt att springa på vintern och inte veta vad man ska ha på sig för att det ska vara lagom. Ska säga upp gymkortet vid årsskiftet. Man får avbryta endast då och ska vara på plats på tisdagar mellan 15 och 16.30 för att få göra det. Undrar om det ens är lagligt att ha det så? Vi får hoppas det lyckas för jag har inte råd med gymkort just nu. Får ta mig i kragen och träna hemma istället.Ser fram emot att börja svinga kettlebells igen, det tränar både muskler och flås och man får svettas ordentligt. Har också en plankanutmaning på gång som bäst. Idag är det dag 10 av 30 och jag ska planka i 60 sekunder. Helt möjligt, men på fredag ökar det och fortsätter öka ända upp till 270 sekunder, det är ju fyraochenhalvminuter! Tjohej från mej!

Röd advent och rensningsplaner


Det går som vanligt lite dåligt med mitt bloggande. Vet inte riktigt vart all tid försvinner. Jag har inte hoppat på den stora julstädningen och -pyntningen heller. Men fläckvis är det fint, som jag brukar säga. I köket lyser två stakar och det fösta adventsljuset är tänt och röda servetter framplockade. Jag befallde också hämtning av röda julmattan i köket efter att jag dammsugit men det var mest för att den vanliga fortfarande låg i bastun efter tvätt. (Torr sedan några veckor dock)

Tänkte i nåt skede att i år får vi kanske extra fint julpyntat och pysslat eftersom jag är ledig och inte har teatrar och sånger att öva in eller betyg att skriva. Men då jag ser på vilken stilla lunk jag lever i så tror jag  inte riktigt på det. Det blir nog lite lagom som vanligt och troligen bara de sista dagarna före jul. Tycker det räcker så.

Men däremot kliar det i fingrarna att börja rensa och röja efter att ha läst den här boken. Kanske inte nåt direkt revolutionerande men fick i alla fall några tankeställare. En sak jag insåg att jag alltid gör fel är att jag sorterar för mycket och tar mig inte tid att åtgärda. Vilket leder till att det sorterade ganska snart flyter ihop igen. Men nu har jag en idé om hur jag ska ta itu med mitt arbetsrum. Borde inhandla några lådor först så jag har nånstans att lägga papper och andra grejer som ett mellansteg. Det kan gå! :)

Lite skönt att läsa en sån bok förresten och inse att vi inte är värst. Vi har t ex inte 37 lådor julpynt för att det är så billigt på mellandagsresan eller fullt med trasiga saker. Inte har vi heller många likadana föremål för att vi inte brukar hitta dem då vi letar. Men nåt fel är det ju...

21 november 2013

Prioritering



Idag försökte jag verkligen ta tag i min meterlånga att-göra-lista. Jag har försökt med en massa olika. Har påminnelser i telefonen men skjuter bara upp dem. Jag har lappar här och där men det funkar ju inte. Jag laddade ner en app till surfplattan men den var för krånglig. Till slut tog jag en vanlig anteckningsbok och skrev en lista för "gör nu" och en för "gör nångång". Det har ändå inte gått bra, men jag har allt samlat på ett ställe.

Men nu tog jag mig alltså i kragen och fick många småsaker gjorda. Saker som hängt med läääänge men som inte tog mer än en kvart att åtgärda. Så skönt att få stryka. Trots att Noa inte kräver massor med skötsel går det ändå åt mycket tid. Jag ammar och får sen ligga kvar en stund för att han inte ska vakna. Vi går med vagnen, jag lagar mat och kokar kaffe. Dagen blir ganska splittrad. Men mest är det nog min egen karaktär som felar. När jag sätter mig vid datorn för att skriva ett viktigt mail blir det en massa "ska bara", kolla facebook, läsa bloggar osv.

På eftermiddagen då hockeypappan åkt iväg till kioskjobb och jag ammat klart ännu en gång tänkte jag stiga upp för att fortsätta jobba med mitt, men så slog det mig. Så här lugnt och tätt intill får jag inte ligga då prinsen är vaken. Då ska han klättra, sprattla, flyga och hoppa. :) Så jag låg kvar en halvtimme med näsan mot hans panna och lät hans värme strömma rakt in i min kropp. Kärlek! Och en väl använd halvtimme! Ibland måste man göra det viktigaste först.

Inte det lättaste att få en bild med surfplattan. Med en massa redigeringar och filter blev den ändå helt okej trots skum belysning och allmän skakighet. ;)

20 november 2013

Solskimmer



Undrar om solen nånsin är så efterlängtad som i mörkaste november? Vissa dagar känns det ju som om det inte hinner bli nån dag att tala om innan det mörknar igen. Men idag tankade vi sol. :)

7 november 2013

4 månader


Godaste grönsakssoppan (sponsrat inlägg)


Idag testade jag ett nytt recept på grönsakssoppa. Mannen var lite skeptisk men gick att övertala med hjälp av baconströssel. :) Det är härligt så här på hösten att använda lokala grönsaker. Jag borde bli bättre på det. På nåt sätt känns grytor och soppor också väldigt rätt på hösten, kanske för att de är mustiga och värmande?

Nåja, here it goes. Jag hittade receptet i en blogg som länkade till en annan bloggare som hade hittat det ”nånstans på nätet” så jag bryr mig inte om att länka.

Grönsakssoppa med citron-yoghurtsås, bacon och färsk timjan
  • 1 paket bacon
  • 1 gul lök
  • 4 stora potatisar
  • 3 morötter
  • 1 palsternacka
  • 1 liten bit rotselleri (jag hade en halv och smällde i hela den biten)
  • 3 tärningar köttbuljong
  • 1 liter vatten
  • 3 msk tomatpure
  • salt
  • peppar
Stek baconet och flytta över i en skål. Hacka löken och bryn i baconfettet. Lägg den stekta löken tillsammans med potatis, morötter, palsternacka, buljong, tomatpuré, rotselleri och vatten i en kastrull. Låt koka i 20-30 minuter. Mixa soppan slät.

Yoghurtsås
Blanda ca 2 dl turkisk yoghurt eller liknande (jag hade eller creme fraiche) med rivet skal från 1 citron, salt och peppar.

Sleva upp grönsakssoppan på en tallrik och lägg på en rejäl klick yoghurtsås. Strö över lite stekt bacon och gärna någon färsk krydda – timjan eller basilika går utmärkt (jag hade basilika).

Bloggaren som jag lånade receptet av var helt lyrisk. Själva tyckte vi den var god men inte fantastiskt. Men visst blir det godare när man mixar än att äta (och se) bitarna var för sig. Däremot tror jag inte den skulle gå hem hos våra grönsaksrädda tonåringar. Vi åt kanske en tredjedel av soppan (på två) men all bacon. Vegetarianer på heltid lär vi aldrig bli.

Jag märkte en sak när jag skulle köpa bacon. Det fanns tre olika märken i butiken, men bara en sort var inhemsk. Det gäller att ha koll nuförtiden. Grönsakerna var inhemska, kanske för att det är rätt säsong nu. På vårarna brukar det vara svårt att hitta inhemska morötter. Men det är ju en annan sak om det lokalproducerade helt enkelt har tagit slut. Vi borde alla se till att gynna våra lokala bönder så att de kan fortsätta med sitt odlande och uppfödande. Det verkar tyvärr inte vara en självklarhet längre. Bonden behövs!

Och på tal om bönder. Detta inlägg sponsras av Lantmännen. Titta gärna på filmen, om inte annat så för att uppleva lite sommar i novembermörkret. ;)

2 november 2013

Våra heliga namn


Igår hörde jag en diskussion mellan ett gäng ungdomar som fick mig att tänka på det här med namn. De namngav två olika personer med både för- och efternamn och pratade illa om dem. Jag känner inte personerna men det kändes ändå obehagligt.

Självklart minns jag inte allt jag hör om andra människor, men jag har ändå ganska bra namnminne. Jag vill inte riskera att bära med mig fula kommentarer om nya människor jag möter. Även om jag vet att det är ett rykte eller är övertygad om att det inte är sant lämnar uttalanden ändå spår.

Jag tror vi behöver vara försiktiga med andras namn. Har vi behov av att beklaga oss över en person som faktiskt är jobbig kan man göra det utan att nämna namn.  Och en bra regel när det gäller skvaller är att ställa sig frågorna är detta sant, är det nödvändigt att berätta det och är det snällt att säga det. Naturligtvis är jag inget helgon själv heller. Visst pratar jag också om andra människor ibland. Det kan vara ett sätt att få släppa ett irritationsmoment och gå vidare. Lätta på trycket. Däremot är jag väldigt noga med att inte nämna andra människors namn på t ex ett café så att andra utomstående hör.

Namn kan å andra sidan ha en väldig styrka i sig. När jag födde fick jag mycket kraft (inbillar jag mig) av att barnmorskan använde mitt namn ofta då hon pushade mig. Det kändes verkligen som att hon talade direkt till mig. Och hinner man tänka på en sån sak då man klämmer ur sig en (nästan) femkilosklimp så är det nog betydelsefullt! ;)


Kanske inte så välformulerade tankar, men kanske nån förstår vad jag menar? Hur ser du på saken?

1 november 2013

Träningskompisar

Suddiga mobilbilder kan med fördel redigeras i PicMonkey. :)
Det hände! Vi tog oss till gymmet i tid. Jag hann till och med dammsuga före! Och träningen gick bra. Över förväntan till och med. Noa låg på sin filt på golvet nästan hela timmen. Han var fullständigt nöjd med allt som hände runtomkring. Vid några tillfällen plockade jag upp honom och använde honom som hantlar en kort stund och lät honom gunga på mina ben i magmuskelövningar. Men det hade nog inte behövts, han var nöjd där han låg. Riktigt roligt blev det i armhävningarna och plankan då jag dök ner över honom och han skrattade så han kiknade. Jag skrattade också och pussades och busade. Tråkigare träning kan man ha!

I slutet av timmen såg jag att han började tappa tålamodet men han höll ut till slutet. Jag matade honom direkt i omklädningsrummet och det var han glad för. Sen åkte vi hem och han sov i bilstolen ännu medan jag duschade, förberedde mat och tog emot min lunchgäst, vännen P som också varit med på gymmet. Han sov kanske 1,5 timme i stolen! Tydligen alldeles utmattad av alla intryck. Nu ikväll har han också sovit mer än vanligt och jag måste faktiskt erkänna att vi har varit ganska slappa på sista tiden. Kanske han behövde lite aktivering?

Angående träningen fanns det en del moment som var tunga, till exempel armhävningarna och framförallt magmuskelträningen, men jag är inte säker på om jag ska kämpa så hårt med magen ännu? Hur som helst insåg jag att det är nyttigt för mig att komma utanför bekvämlighetszonen. Då jag tränar ensam är det ingen som bryr sig om jag slutar eller pausar då det blir tungt. I gruppträningen bryr sig väl ingen heller vad jag sysslar med, men jag vill ju klara av och hänga med och får kämpa lite mer än vanligt. Kanske inte så dumt att "tvingas" ta i lite. Dessutom kändes det helt perfekt att få ett träningspass gjort medan mannen jobbar och inte alltid åka iväg först när han är ledig. Ska nog se till att det här blir en återkommande vana den tid jag har kvar gymkortet.

ps. Stort TACK till vännen P som fick mig övertygad att komma med. :) Det står ju kompisar i rubriken.

29 oktober 2013

Gym gymmare gymmast :)


Jag fick ett plötsligt infall att åka till gymmet idag och knappt tio minuter efter att beslutet var taget satt jag i bilen. Det var delvis tack vare mamma som bett mig hämta ut en väska från reparation halvvägs till gymmet. Lagom långt hemifrån för att det ska kännas lite onödigt att åka iväg bara för det. ;)

Har hittat ett lagom långt program för att inte vara borta för länge från Noa. Uppvärmning 10 minuter, idag med crosstrainer (crosstrainer crosstrainer crosstrainer, jag glömmer alltid vad det heter) och sedan de fyra armmaskinerna. Men istället för 3 x 12 repetitioner kör jag 6 x 12. Hej bara! Känner mer och mer att jag måste träna upp rygg-, arm- och axelmusklerna för att klara av alla lyft av tyngre och tyngre gosse. Fast minst lika mycket skulle jag behöva skön stretch eller yoga. Kanske skulle försöka få till det hemma? Halvvägs genom muskelträningen tog jag 10 minuter på crosstrainern igen. Bra med armviftningar samtidigt som flåset tränas. Har testat att springa på löpband också men det känns för tidigt ännu och att cykla inomhus är himla tråkigt.

Efter träningen träffade jag inte mindre än två vänner, oberoende av varandra. Roligt! P. berättade att hon är på väg på två pass på fredag och frågade om jag också kommer. Det är en halvtimme med lår-rumpa-mage och en halvtimme lady body (armar och bål). En genomgång av hela kroppen alltså. Jag har inte vågat mig på nåt gruppass ännu eftersom jag inte riktigt litar på att jag kan och orkar. Men fredagens pass är såna att man får ta barn med sig, många har bebisar som ligger på filtar med sig och några har små knattar som springer omkring. Och så finns det också folk utan barn. Kanske är passen lite lättare med tanke på mammorna? I alla fall känns det som en grupp där det är tillåtet att misslyckas. (Det är det väl alltid, men ni fattar).

Kanske jag ska ge det en chans? Och som nån nyligen sa nu när jag skrivit det offentligt är det större chans att det blir av. Känns ju lite roligare att gymma dagtid också och inte åka iväg först när mannen slutar jobba. Kommer att säga upp gymkortet vid årsskiftet så det skulle ju vara bra att hinna utnyttja det så mycket som möjligt.

28 oktober 2013

Andetag


Det finns dagar då man är energisk och får saker gjorda. Och så finns det dagar då man ligger tätt intill, känner värmen och lyssnar till lugna andetag. (Bilder är svåra att ta, men blir fina mosaiker och mindre oskarpa i redigeringsprogram.)

Man kan skylla på mindfulness och fortsätta mysa. Saker uträttar vi imorgon. Eller nästa år.

27 oktober 2013

Umeåresa, musikal och vilodag!

Idag kan man verkligen säga att jag helgat vilodagen och det var välbehövligt. Har några intensiva, roliga, jobbiga dagar bakom mig. I torsdags åkte jag med min mamma och äldsta syster för att hälsa på lillasyster med familj som bor utanför Umeå. Båtfärden gick bra, Noa sov största delen av tiden och då han inte sov fanns det två extra famnar för honom.

Vi åkte via Ica Maxi (blöjbyte och matning på toaletten), Jula och Willys och åkte sen hem till syster yster. Skönt att bara ta det lugnt hemma hos resten av kvällen. Vi avslutade kvällen med att äta tårta och fira svågern som fyllde år.

På fredag morgon följde vi kusinerna till skolan och åkte så småningom in till stan. Första stoppen var dock Coop Forum (kaffehamstring) och en trevlig husgeråds- och presentaffär på andra sidan stan som jag för tillfället glömt namnet på. Där bunkrade vi julklappar. Eller jag pekade och systrarna handlade. En julklapp fick jag faktiskt också med mig och den är jag mycket nöjd med. Eftersom jag ger den till min man får jag också njuta av den själv. :)

På slutet var Noa ledsen så jag fick toalettnyckeln för att byta på honom. Fick dock inte ner skötbordet trots flera minuters kämpande så jag gav upp och bytte på toastolen. Provisoriskt, men det gick. Sen fick han mat också. Inne i stan var det stört omöjligt att hitta parkering. Två parkeringshus var fulla och hela kajen och flera gator söndergrävda. Det slutade med att mamma och jag blev avsläppta i centrum och systrarna åkte iväg för att hitta parkering.

Jag började på Lagerhaus som var den affär jag helst ville till. Där köpte jag en del presenter. Gick till Åhléns och köpte två böcker till halva reapriset. Fina fynd! Också de var julklappar eller presenter. Under den här tiden gick mamma runt med Noa i vagnen, men när jag hittade dem hade han just vaknat och grät. En kvinna tittade in i vagnen och sa "Oj oj vad arg man kan vara". Roligt. Vi gick till Frasses för att dricka kaffe och mata honom. Det är egentligen en hamburgarrestaurang men låg närmast. Höll på att inte alls rymmas in med vagnen mellan borden men det fanns ett lite rymligare utrymme där vi fick plats. Noa fick mat och blev glad. Jag fick stor mugg med förvånansvärt gott kaffe och åt en proteinbar. Blöjbyte igen. Denna gång på rangligt skötbord som sluttade väldigt. Men det gick.

Sen åkte vi hem. Låter som en kort tripp men det gick ändå flera timmar. Hemma packade jag mina väskor, vi åt underbar tacogratäng och småningom blev det dags att åka till båten. Vi var ganska få som skulle åka med såg det ut som. Jag hade inga andra planer än att slappa i hytten eftersom jag var trött. Hade kostat på oss en daghytt (med soffor och inga bäddade sängar) eftersom vi skulle komma fram elva på kvällen. Skönt med lugn och ro.

Det blev inte så lugn och rofylld början. Först bar jag in bilstolen och lyfte ut Noa så han fick ligga skönare på soffan. Märkte sen att det var lite svårt att få in vagnen. Hjulen rymdes just och just in genom dörren men efter lite lirkande gick det. Sen tog det stopp. Dörren var i ena hörnet av hytten och inte rakt framför gången mellan sofforna. Det här gjorde att vagnen helt enkelt inte fick plats. Jag tänkte först försöka lyfta den uppåt, men insåg att den inte skulle rymmas mellan sofforna heller. Vi snackar smått. Lirkade ut vagnen igen. Hela den här tiden grät Noa och blev mer och mer hysterisk. Han hade gråtit ända sen vi började gå ombord på båten.

Kom på att jag självklart måste plocka sönder vagnen, men fick det inte heller att lyckas eftersom det inte var vår vagn utan en lånad. Jag har gjort det förr men nu var jag stressad. Till sist plockade jag in alla väskor i hytten tog Noa i famnen, lämnade vagnen foajén (utanför baren, yey) och gick tillbaka till infon med panikskrikande son. Frågade om de har nån hytt där det ryms in en vagn och han sa att alla hytter är lika små. Jag väste (nåja) att det borde framgå när man bokar. Han log lite och sa att jag kan få en invahytt (såg väl hur desperat jag var). Jag tackade och gick. Förde Noa till nya hytten och sen tog det alltför länge att flytta över alla saker, fick gå tre gånger eftersom vagnen var lite halvt isärplockad. Ville ändå inte bli beskylld för att panta på två hytter.

Sen gick jag ändå inte ner med första hyttnyckeln utan matade honom först. Jag känner fortfarande i kroppen hur hemskt det kändes av stressen och av att höra hur panikslagen Noa var. Säkert inget farligt egentligen men det var det då. Kände mig som världens sämsta mamma som lät honom ligga där och gråta så fast det bara rörde sig om någon minut. Efter maten skulle jag lite snabbt och enkelt föra ner den oanvända hyttnyckeln. Men då var infon redan stängd och det stod att infon skulle finnas i butiken, men den hade inte ännu öppnat. Smart! Jag gick till cafeterian och förklarade åt en som knappt förstod svenska att jag ville lämna in en nyckel. Hon sa hon skulle skicka dit nån så jag gav till slut nyckeln åt en jobbkarl som kanske sköter landgången och sånt. Nåja inte mitt ansvar.

SEN var det bara lugn och ro i hytten. Läste bok, matade, myste och lyssnade till sommarprogram och Noa var glad och lugn hela vägen. Dock mest vaken. Somnade först en dryg timme innan vi kom fram. Stuvade ner alla mina saker i vagnen igen men ville inte gå ner för tidigt eftersom han  inte är så förtjust i att sitta i bilstolen. Hissen ner var liten, rymde exakt en mamma och en vagn när vi väl kom oss in. Fick ingen hjälp att hålla upp dörren fast det gick en ur personalen förbi men jag tänkte att nu är vi ändå nästan hemma. Alla hade tydligen gått av båten och landgången var indragen och höll på att knytas fast (med snöre!). Mannen ur info kom rusande och sa till landgångsmannen att det kommer en till så vi blev utsläppta. När jag gick mot terminalen tittade jag lite förvånat på klockan. Den var fem över ankomsttid, jag hade varit på plats tre-fyra över. Stängt?! Märkligt! Men hem kom vi ju.

Lördagen kan sammanfattas i matlagning, musikalen Fighting Star på Wasa Teater och middag för fem av mina tidigare studiekamrater. Roligt men jag var fortfarande trött efter resan. Och kanske lite uppskakad efter hemfärden. Konstigt att jag orkar så lite nu när jag vant mig vid att bara sitta hemma. Idag har jag därför passat på att vila medan Noa sovit. Brödbakning har jag ändå hunnit med. Avslutade kvällen med stickning, Solsidan och Jonas Gardell i Helenius hörna i tv. Nu dags för provsmakning av brödet. :)

Edit: Brödet blev en liten besvikelse. Lite lite degiga inuti men ändå för ljusa på ytan och lite småsega (fast det ska kanske surdegsbröd vara). Ändå gräddade jag dem i evigheter. Googlade nu och insåg att jag hade haft för kall ugn. 250 grader och vattenånga ska man börja med. Nåja, man lär sig. De var ätbara ändå.

23 oktober 2013

Grå höstdag


Idag är det en lite sämre höstdag, visserligen kring 10 grader varmt men grått, blåsigt och regnigt. Riktigt ruskväder. Lika grått som det shabby chica fågelbrädet utanför fönstret. Då känns det lite extra bra att få öppna ett nytt kaffepaket som heter Sommar.

Idag borde jag få mycket gjort, vilket ledde till att jag plötsligt började storblogga. :) Men vissa saker är såna som jag bara vill slippa. Som t ex den här bilden som har legat öppen i en egen flik som jag nu får stänga. Note to self, färgen jag använde i mitt hår heter Nutrisse creme 7.3 Guldblond från Garnier. Ifall jag vill göra om det när mer gråbeigetristblonda utväxt kommer fram. Ganska samma mörkhetsgrad som min normala hårfärg men glansigare och varmare, en liten dragning mot rött. Nu städa!

Ful men grymt god gryta

Det är helt underbart att få mail från Kokaihop.se för nästan varje gång hittar jag ett nytt recept att testa och många saker har blivit favoriter som vi knappast skulle ha provat annars. Igår blev det den här snabblagade indiska rätten. Den hade exakt den rätta indiska kryddsmaken, en massa smaker och lagom mycket sting utan att vara brännande. Kryddsmaken stannade kvar i munnen flera timmar efteråt. När det gäller restaurangmat är kanske indiskt det jag gillar mest även om det inte blir så ofta. Men nu kan jag ju själv! Den här rätten har dock en massa variationsmöjligheter. Mer om dem efter receptet.


Indisk gryta med halloumi, solroskärnor och ingefära

Kryddpasta

2 dl solrosfrön (borde kanske ligga i blöt, det var svårmixat)
2 msk rapsolja
2 msk ingefära, färsk, riven
1 tsk spiskummin 
2 msk honung 
1 tsk salt
1 krm cayennepeppar 
2 msk garam masala


Övriga ingredienser

400 gram passerade tomater 
1 burk kokosmjölk 
300 gram halloumi, fetaost eller quorn 
  • Mixa alla ingredienser till kryddpastan med en mixerstav till en slät, tjock smet. (Det framgår inte i receptet men jag tror man borde lägga solrosfröna i blöt på förhand. Min stavmixer orkade inte alls med så jag tillsatte lite vatten. Då gick det bättre men istället klibbade det fast ordentligt i mixern.)
  • Hetta upp lite olja i en kastrull och fräs halloumin (eller quornbitarna) tillsammans med kryddpastan. Tillsätt kokosmjölk och passerade tomater, och om du har halloumi eller fetaostbitar är det faktiskt klart så fort det blivit varmt. Om du valt quorn: låt puttra på medelvärme ca 15 min.
  • Servera med Naanbröd (eller surdegsbröd som i vårt fall), ris och sallad. skippa ris och sallad. 
Vi åt denna sats på två, men hade bara bröd till. Vi hade 250 g halloumi och 500 g passerade tomater annars följde jag receptet. Garam masala är en alldeles underbar kryddblandning som redan innehåller både spiskummin och cayennepeppar, men kanske man ville framhäva de smakerna ytterligare? Jag blev så glad då jag hittade Garam masala i min vanliga mataffär. Hade kryddan för många år sen men inte fattat att den saknas i mitt kök. Instant India liksom. :)

Min man saknade köttet och jag tyckte också att det var en lite "tom" sås även om den var god. Den var dessutom väldigt såsig därför åt vi med sked ur djup tallrik. Man kan hålla den vegetarisk genom att tillsätta till exempel broccoli, det tror jag skulle funka bra. Men också blanda i kyckling eller annat kött. Och kanske äta med ris. Då tror jag nog satsen skulle räcka till fyra. Funderade också på om man kunde ha kokos i fast form och bara ha tomat som flytande. Finns mycket att experimentera med men kryddblandningen var som sagt helt perfekt.