29 december 2010

Svårt att låta bli

Mellandagsrea och lunch


Dagen började lite abrupt. Jag hade bokat lunchdejt med en kompis på stan 11.30. Hade väl tänkt gå upp med maken som jobbar och äta frukost ganska tidigt. Men han vaknade med skallebank och lätt yrsel och kom och lade sig igen. Vi sov till 10...

Jag åt ändå två frukostsmörgåsar och drack mina två muggar kaffe. Steg upp från frukostbordet och morgontidningen klockan 11. Men sagt är sagt och jag ville inte ändra på det så jag skyndade till stan. Det var ju så roligt att träffa kompisen också! Vi ses så sällan live så det gäller att passa på när tillfälle ges. Till exempel när hon jobbar och jag är ledig=perfekt för lunchdejt i lugn och ro utan barn och stökiga gubbar. :)

På menyn fanns "dagens sallad" för en tia, men det var inte bara en utan sex olika. Jag valde getost. För att vara lunch var det flott! Vi fick både bestick, glas och vattenkanna till bordet. Det händer ju sällan, så bara den lilla gesten kändes lite lyxig.

Sen var salladen alldeles underbar! Fräsch och nylagad, men spännande ingredienser som kronärtskocka och krispig broccoli. Jag kände verkligen att den var gjord åt mig! Vacker var den också så jag saknade min kamera ;)

Dagens stora shoppingprojekt var att köpa ett par jeans. Av den sorgliga anledningen att jag bara har ett par som går på mig. Och ett par som är nästan, men som snart går sönder. Det blev ett par likadana som de nästantrasiga. Och ett hallelujamoment i provhytten då jag inte behövde gå upp i storlek! Det är INTE roligt att ha fått minska och sen vara tvungen att förstora igen...

Det klarade sig, men redan imorgon ska jag gymma igen och redan idag har jag ändrat på matvanorna. De tre extrakilona som inte kom smygande under hösten utan plötsligt bara var där pangbom ska bort! För jag har ju fem-sex par ganska nya jeans som jag inte kan använda. Kanske behövs några kilon till för att alla ska passa. Men jag har haft dem alla för mindre än tre år sen.

För övrigt köpte jag ett kuddöverdrat till soffan för ynka 2 euro samt nån slags julgransbelysning för en femma. Kanske för att kompensera att jeansen inte var på rea? Julgransbelysning behövde vi ju, men frågan är om det ändå var ett felköp. Jag har inte lyckats få ett foto som visar sanningen, det är 80 små lampor med gröna ledljus. De lyser starkt! Man kan inte titta på granen och skenet syns ända ut. Men nu får det vara där, kanske utomhus nästa år?

Köpte också en slags glasurna med lock att ha brudbuketten i. Den börjar småningom ligga och samla damm, och skulle väl gå sönder om den låg oskyddad. Vet ju inte om jag kommer att tycka den är värd att spara för alltid, men nu bor den i alla fall bättre.

En hel del annat smått följde också med hem, men kanske man inte behöver berätta allt. Who cares, liksom...

Polarbröd- LCHF


Vi hade grynost som gått några dagar över tiden så jag bestämde mig för att svepa ihop polarbröd. Jag har inte sparat receptet här så jag gör det nu. Joho, det hade jag visst det. Nåja. Jag hade ingen bild då förr. Nu gjorde jag dessutom större sats med 200 g grynost, 160 g (?) ost (allt som fanns i påsen) och 5 ägg. Jag tror det var första gången jag faktiskt mixade grynosten och det var bra mycket bättre. Tidigare har grynen synts så bra.

Gott var det och länge sen jag bakat dem. Men man kunde baka ännu större sats. Kanske på 500 g grynost till och med? Eller är det 400 g i en stor ask? Men i alla fall, då man ändå håller på. Jag har dragit mig för att baka de här eftersom det är så många moment då äggvitorna ska vispas skilt för sig till skum. Men jag kom på att det är så mycket lättare att klicka ut dem på plåten än knäckebröden som ska smekas ut liksom.

Härligt med ombyte hur som helst för nu ska jag ta mig i kragen igen!

A blast from the past


Efter tips av en vän på facebook letade jag idag efter den "gamla" doften Dewberry. Jag fick gå två varv genom butiken, hade väntat mig en större skyltning för "The Originals". Konstigt nog kände jag inte igen något av de andra namnen på hyllan. Jo en, Ice Blue schampoo, som jag hade en gång. Det skulle vara bra för skalpen, tror jag, men doftade nästan för startk. Som tandkräm. Nån har kommenterat på Body Shops hemsida att den "refreshes and picks you up when you need ut- first thing in the morning". Det kan jag förstås tänka mig.

När jag doftade på Dewberryn i butiken kastades jag genast tillbaka 20 (?) år tillbaka i tiden. Jag testade bodylotionen för att se om den ger nån fukt. Sådär. Men jag köpte ändå båda. Senare på stan tyckte jag nästan att den doftade för starkt. Men det är så då. Ska man spela tonåring så ska man väl ta ut svängarna ? :)

Jag var på väg att föra duschcremen till duschen, men kom på att jag ska ha dem båda i gymväskan istället. Som en belöning efter träning. Så ska jag få känna den nostalgiska doften får jag se till att komma iväg. Hade väskan med mig redan idag, men tyckte det gick så mycket tid i stan. Det finns ju många lediga dagar kvar. Imorgon!

Originalet

Var det då!


Jag läste just ett citat på en annan blogg och allt man hittar på nätet får man ta, eller hur? Det var knappast hennes egen tanke heller. Hon hade sitt citat på en bild hon säkert tagit själv. Såna bilder med texter har också min äldsta bonusdotter och många andra.

Jag bestämde mig för att lägga in citatet på en egen bild, men även lägga lite tid på att fixa fotot. Om det blev till det bättre får ju var och en bedöma själv. Jag blev i alla fall förvånad då jag såg originalet efter en liten stunds pysslande. Bilden bearbetade jag på sidan Picnic som är helt gratis- om man nöjer sig med den enklare versionen. Det gjorde jag- med råge! Man skulle kunna sitta och leka med en enda bild i timmar.

Och texten då? Den är väldigt enkel och kanske självklar, men den fick mig ändå att haja till. Visst, det finns problem i livet, stora sorger och motgångar, men en stor del av dagarna tror jag att många av oss bara missar att vara lyckliga. Vill du vara lycklig? Var!

22 december 2010

Dofter i brunt


Till farsdagen köpte jag en ny deo till K. Jag provsniffade i butiken och föll för Axe Dark Temptations. När han börjat använda den kom jag på att doften påminde väldigt mycket om en parfym från Yves Rocher som jag använde för många år sen. Jag har spanat efter den flera gånger, men har alltid tyckt den var för dyr. (Fast man ska ju unna sig ibland!)

Nu gick jag in på hemsidan och *poff* så var den på rea. Det har aldrig hänt förr! Köpte även en duschtvål med samma doft. Och dessutom en duschtvål med doft av kakao, som var löjligt billig. Under 2 euro?

Nu sitter jag här nyduschad och kakaodoftande och myser. Tidigare ikväll doftade jag av den härliga parfymen som jag testade. Vilken tur att vi har så många sinnen att njuta med!

Temperaturskillnader


I april var vi i Puerto Rico på bröllopsresa. Min väninna är på samma ställe nu, eller i alla fall samma ö. Hon berättar om +25 grader. Ingen extrem hetta, men lagom skönt. Vår mätare här har krupit ner till -20. Det är alltså en skillnad på 45 grader. Om spådomarna slår in kan det bli en skillnad på 60 grader på julafton och det är inte på Kanarieöarna det ändrar....

Älskar dunjackan!

Min egen bild från en park nära hotellet.


21 december 2010

Bäst vid 38?


Har ju snott en lista med bloggtips ska jag väl skriva också. Men det är svårt...

Turen har kommit till "Rebelliska saker jag gjorde i tonåren" och "Festivaler jag varit på". Jag var nog ingen rebell. Jag hade temperament och både skällde och grät, smällde i dörrar och låste in mig på toaletten. Men något riktigt rebelliskt gjorde jag inte. Däremot en del smågalet, som säkert var knäppare då än nu. Jag har inte heller varit på några riktiga festivaler.

Därför hoppar jag direkt på nästa. "Det bästa med att vara i den ålder du är nu."

Det första är ju ganska uppenbart och ett vanligt svar, jag vet bättre vem jag är nu än då jag var 21. Jag är säkrare på mig själv. Har mer erfarenhet och mer i bagaget på alla sätt.

Men en lite roligare sak som slog mig häromdagen är att jag nu börjar vara så pass gammal så jag inte förväntas vara snygg längre :) När man närmar sig 40 gör det inget om det finns rynkor och "oslät hud". Men faktiskt tror jag att jag på sätt och vis mår bättre nu än då jag var 20+ Då kunde det gå flera dar mellan motionstillfällena. Nu går jag i alla fall på promenader dagligen och på gym ganska regelbundet. Och det är kanske delvis för att jag är i den ålder jag är. För jag märker nu så tydligt att jag behöver röra på mig.

Jag upplevde inte att jag mådde dåligt av att inte röra på mig då jag var yngre, men min kropp kanske inte mådde bra ändå. Och ännu en grej: att jag nu väger 10 (och ibland t o m 15) kg mindre nu än då jag var 20 gör ju inte saken sämre.

På bilden: Cameron Diaz, årsbarn med mig. Vi spelar ju inte riktigt i samma liga vad gäller utseendet. Inte något annat heller för den delen. Men jag tycker om det avslappnade sättet hon poserar på bilden.

Nudeln i gröten


Ibland blir det lite extra roligt när man blandar ihop orden. En pojke i sexan sa med fullaste allvar när det var dags för årets sista skollunch, risgrynsgröt, att han hoppades att han skulle vara en av de lyckliga som hittade nudeln i gröten. Fniss...

20 december 2010

"Folk jag gått bakom"


Henrik Widman tar sitt hintande om att han är singel till nästa nivå.

Det är fascinerande vilka idéer folk får. Här är en sida med foton av "folk jag gått bakom" och roliga texter till. Med riktiga namn (som ibland är så fantasifulla så man förstår att de är fejkade) låter det mer trovärdigt. Vissa, som den ovan, skrattade jag högt åt.

Alla idéer är bra utom dom dåliga :)

19 december 2010

Den finaste komplimangen

Fortsätter med nåt positivare...

Imorgon är det nio månader sen.

Han sa: "Ja!" så att alla hörde det.

Prästen frågade "Tager du..." och han sa "Ja."

En finare komplimang kan man väl inte få?

Kärlek!

Det värsta


Denna växt (löjtnantshjärta) heter Bleeding Hearts på engelska.

Jag fortsätter utmaningen som finns i några inlägg ner. Meningen är att jag ska berätta om det värsta jag varit med om, men det vet jag inte om jag vill. Och ännu mindre tror jag att folk vill läsa det i detalj.

Det handlar i alla fall om när mitt första barn dog, alldeles för sent i graviditeten. Nåja, många har varit med om det mycket tidigare och varit tvungna att föda fram sitt döda barn. Men för mig hade det ändå passerat den "säkra gränsen" på 12 veckor, med marginal.

(Parentes: Jo, det finns ett VI i den här storyn, det var inte mitt barn utan vårt, men nu skulle jag skriva om det värsta jag varit med om så då formulerar jag det så.)

Smärtan före var inte så farlig. Det var som en lite kraftigare mensvärk och jag har minsann haft mensvärk i mitt liv. Men sen när det liksom exploderade på toaletten och jag inte kunde missa att NU gick det sönder. Och att sen inte kunna göra nåt annat än att SPOLA NER mitt eget barn. Tårarna rinner nu då jag skriver, men då var jag hysterisk.

Där och då. Helt ensam, helt hjälplös, panikslagen och kunde inget göra för att få det ogjort. Det var helt klart det värsta jag varit med om. Det jag skrev om i bokinlägget nedan var ingenting i jämförelse med detta. Det skedde två dagar senare då tanken redan sjunkit in. Smärtan då var bara bra för att göra lättnaden större.

Inspirationslåda i en bok

Jag skrev om Lotta Abrahamssons glädjebank för en vecka sen. Ett av hennes andra tips är att skapa en inspirationslåda.

"Om du får höra tio omdömen om dig själv, varav ett är negativt, tre är positiva och resten neutrala – vad kommer du att minnas och ta åt dig av?
Jo, troligtvis det enda negativa. Det handlar inte bara om Jantelagen, den mänskliga hjärnan är programmerad för att hålla utkik efter faror och svårigheter. För att motverka detta inbyggda svartsynsfilter behöver du aktivt börja samla på dig också det positiva inflödet: Spara uppmuntrande mejl, snälla kommentarer och glada tillrop i en låda, som du kan hämta inspiration från när självförtroendet och självkänslan tillfälligt checkat ut.

Månadens utmaning:
Skaffa dig en Inspirationslåda – och lägg dit en ny lapp, varje dag."

Jag tycker det låter bra, men man ska komma ihåg att förverkliga det också! Jag tänkte genast att en låda passar inte mig. Det blir en massa lösa papper som sedan försvinner åt olika håll och är svåra att hålla reda på. Troligen blir lådan för stor också.

Jag tänkte mig istället en bok. Kollade om jag hade nån ledig och oanvänd anteckningsbok. Det hade jag! En lagom liten svart bok med blanka blad. På pärmen står med svarta bokstäver (jo det syns om man försöker): "I svart natt, på svart sten, en svart myra. Gud ser den." En lämplig bok att samla komplimanger och goda ord i.

För att komma igång kanske jag borde börja leta efter goda ord i mail och sms... :)

ps. Jag letade efter citatet på nätet för att få det rätt, eftersom jag inte hittade boken i hastigheten. Banne mig om inte just den boken fanns på bild på nätet?! ALLT finns på bild på internet. Jag är säker!

18 december 2010

Nämn en bok


... som gjort intryck på dig- så löd första frågan i den där ämneslistan.

Det finns säkert många. Men en jag minns spontant är "Saknaden efter Josef" av Elizabeth George. Jag läste den för kanske femton år sen. Elizabeth blev från den boken en av mina favoritförfattare. Hon skriver om komissarie Lynley som "löser fall" tillsammans med kollegan Barbara Havers. De flesta böckerna har gått som filmer i tv, ofta ganska lika böckerna, men förstås inte lika detaljerade.

Det som fascinerade mest med den här första boken jag läste (antar jag) var att det finns flera parallella historier. Åtminstone är många av böckerna uppbyggda så. Dessutom älskar jag det engelska i böckerna. I och med att böckerna ingår i en"serie" får man också följa med huvudpersonernas liv och hur de utvecklas. Tyvärr är det allt för länge sen jag läste boken för att jag skulle kunna återge handlingen, däremot minns jag vilken känsla den gav mig. Och att jag till och med älskade titeln. ;) Efter den här boken har jag läst minst tio till och äger de flesta.


En annan bok- i en helt annan kategori är Mark Levengoods "Sucka mitt hjärta men brist dock ej". Boken är helt underbar, men situationerna då jag läste den har gjort sitt till för att göra den minnesvärd. Först hade jag med den som lättläst väntrumslitteratur då jag var på undersökning på sjukhuset för snart två år sedan. Den dagen fick jag veta att jag hade alldeles för lite fostervatten i livmodern och att vårt då 13 (?) veckor gamla fosters liv hängde i en skör tråd. Efteråt åt jag lunch på ett café och läste samtidigt i boken som var både underbart formulerad och väldigt positiv. Historierna hade säkert ingenting med min situation att göra, men de gjorde mig glad och gav mig energi.

Två veckor senare var boken inte utläst utan fick följa med mig till sjukhuset en gång till. Den gången var barnets liv slut och jag ägnade en hel dag åt att äta piller och sitta på toaletten och låta alla rester rinna ur mig... Det behövdes verkligen en positiv bok då! En bok som inte tog alltför mycket kraft att läsa och som rymdes bra i morgonrocksfickan.

Nu läser jag den nyaste av hans böcker: "Och jag läste att det var omöjligt att leva lycklig förutan dig". Han är tydligen ingen vän av korta smidiga titlar... :) Den njuter jag också av. Ibland är det så skönt att läsa kåserier eller vad man nu ska kalla det. Korta härliga texter som slutar med en underbar knorr och så är man färdig. Sen har jag ännu kvar "Hjärtat får inga rynkor" (Se där en kortare titel!) Verkligen böcker jag kan rekommendera åt vem som helst.

De två nyaste kan man provläsa på Adlibris' sida. Jag har länkat till dem i texten. Klicka på titlarna så kommer du direkt till rätt bok.


17 december 2010

Att hitta en kamel


Jag hörde en intressant historia idag. En man i Mellanöstern dog och efterlämnade 17 kameler. I hans testamente stod att hans äldsta son skulle få hälften av hans kameler, den nästäldsta skulle få en tredjedel och den yngsta en niondel.

När man skulle börja dela blev det bråk. Talet sjutton går inte att dela med vare sig två, tre eller nio. De tvistade länge. Till slut gick de till en klok gumma för att få råd. Hon hade inga råd att ge, men sa "Om ni vill kan ni få låna min kamel."

Nu hade bröderna arton kameler. Matematiken blev enkel. Den äldsta brodern fick sin halva, nio kameler, den andra fick sina sex och den yngsta fick två som han skulle ha. Nio, sex och två är sjutton kameler. Gumman fick tillbaka sin kamel.

Varje gång vi strider, är osams, hamnar i konflikt eller på annat sätt inte kan komma överens borde vi satsa på att hitta den där sista kamelen. Den som gör att allt plötsligt klarnar och blir enkelt. Utan att det behöver kosta så mycket. Bra tänkt!

Talet jag lyssnade på finns här. Det finns mycket annat tänkvärt i det också.

Kamelerna är för övrigt fotade av mig på Kolmården i augusti.

15 december 2010

Fantasilöst

Knyckte en lista med bloggtips. Få se hur många dar det tar att avhandla den...?

  1. Nämn en bok som gjort intryck på dig. Flera om så önskas. Kort recension.
  2. Det värsta jag varit med om.
  3. Den finaste komplimang jag fått.
  4. Rebelliska saker jag gjorde i tonåren.
  5. Festivaler jag varit på, vilken var bäst?
  6. Det bästa med att vara i den ålder jag är i nu.
  7. Saker jag ska göra under 2011.
  8. Saker jag skäms över i mitt hem.
  9. Kända personer jag träffat.
  10. Mina morgonritualer.

Jag känner redan nu att på två av frågorna har jag inget att säga. Men vem vet, jag kanske kommer på något. Nu jobba vidare... Snaaaart jullov.

12 december 2010

Evil eye baby


Inget ondskefullt, som man kanske skulle kunna tro, utan en underbar liten baby som kan få mig att skratta vilken mulen dag som helst. Första bidraget till glädjebanken. Nr 2 är ett filmklipp med en liten Isak som skrattar lika härligt åt ett... hårspänne... Men honom tänker jag inte ladda upp här. Jag vet var han finns...

Glädjebank


Citerar Lotta Abrahamsson:

"Sorgen och smärtan kliver in i ditt liv, utan att knacka först eller fråga om lov. Glädjen och skrattet måste du snarare bjuda in och inte bara en gång, utan om och om igen. Skapa din egen glädjebank! Och gör det nu.

Vilka tv-program eller You Tube-klipp får dig att skratta? Skriv en lista med med minst tio skojiga saker. Vad gör dig på gott humör? Ta gärna med vardagens små guldkanter. De hjälper oss att klara det mörka vinterhalvåret.

Månadens utmaning:
Kan du få ihop 365 punkter på listan – en glädjekick varje dag, hela året?"

Jag lånade hennes bok som e-bok från biblioteket. Intressant fenomen! Och tänkvärd läsning trots att jag inte kommit så långt ännu. Jag klickade också in mig på hennes hemsida och prenumererade på hennes nyhetsbrev. Ovanstående är från novemberbrevet och jag sätter igång här och nu! Dessutom fanns ett suveränt tips i decemberbrevet också. Ska ta itu med det också.

Doris' julkalender



10 december 2010

Det blev en flicka!


Foto: Anne Geddes

Efter mina två missfall och allt som följt efter det är jag idag SÅ glad för min väns skull. Hon födde en liten dotter idag. En annan vän fick sitt tredje barn, också en dotter förra helgen. Men dagens lilla prinsessa ger mig hopp. Den nyblivna mamman är förstföderska och lika gammal (ung? :)) som jag... Det känns bra. Ännu är det inte försent.

Grattis M & N och välkommen till världen lilla flickebarn!

7 december 2010

I väntan på




...skjuts kan man också hinna skjuta lite. Fredag morgon, about 7.50.

On the beach


Jag har inte lyckats ha med mig kameran vid rätt tillfällen ännu. Då när solen glittrar i den underbara snön. Vi har varit välsignade med de vackra vita träden så länge nu. Den här bilden är från 2.12 då jag körde ensam från jobbet och hade tänkt stanna och fota längs vägen. Tyvärr kom jag mig iväg så sent så solen hade gått ner. Men ändå. Vackert!

Första luvan


Lite sent publicerad bild, men ändå. Vi hade tänkt ge barnen godiskalendrar. E beställde en med salmiak. De var slut. Chokladkalendrarna K såg i affären han besökte sista november kostade långt över en femma. Inget rån kanske, men onödigt mycket för dålig choklad.

Han köpte några påsar favoritgodis för priset av EN kalender istället. Jag tog några glöggmuggar och julpapper och fixade luvor istället för luckor :) Att sen två av barnen inte fattade att de skulle återanvändas är en bisak. De lär inte riva sönder de nya...

Dagen igår




Självständighet i 93 år. Värt att fira. Värt att hissa flaggan och tända ljus som hedrar de som dog, de som led och de som lider idag. Värt att tacka för att mitt hus står i ett fritt och tryggt land. Det är ingen självklarhet.

30 november 2010

Nästa i raden


Jag tycker det är snyggt när pärmarna går i samma stil, men det är förstås inte så ovanligt. Jag tror att jag har följande bok i mp3-format, då får jag äntligen nåt att lyssna på på gymmet igen. Sen har det kanske inte kommit fler? Den jag håller på med nu är den tionde i serien.

Spännande på jobbet


Uppmärksamma läsare har kanske lagt märke till att jag är inne i en Anna Jansson-period. Det är roligt att läsa många böcker av samma författare på raken. I det här fallet är det deckare med polisen Maria Wern i huvudrollen. Förra veckan kom första avsnittet i en ny serie i tv. Men nästan allt var förändrat från origionalet ("Stum sitter guden") utan att jag riktigt förstod varför. Det är ju knappt samma story.

Igår låg jag och läste sen, men insåg att jag måste sova. Men det var så lite kvar så jag tog med boken till jobbet. Läste några sidor på morgonen och resten på matrasten :) Och det var otroligt spännande ännu på nästsista sidan, men redde upp sig på den sista.

Faktiskt något av det mest spännande jag läst på länge (inte slutet utan hela storyn), nästan en blandning av skräck och deckare. Nu har jag redan kastat mig över nästa. :)

28 november 2010

Mos á la Cajsa Warg


Förra veckan åt vi grisstek. Eftersom barnen inte var hemma behövde vi inte äta potatis. Jag hade drömt om blomkålsmos, men hade inte vägarna förbi en affär. Men grädde fanns hemma.

Hemma fanns också en påse i frysen. Den innehöll ca 500g blomkål, broccoli och några morotsslantar. Jag kokade dem i vatten. Hällde bort vattnet och hällde på en burk vispgrädde. Lät det koka upp igen och mixade.

Det blev ett ganska löst mos, men gott. Och det fungerade alldeles utmärkt med grönsaker ur frysen. Den som följer metoden slaviskt äter inte morötter, eftersom de innehåller kolhydrater, men så petig är inte jag. Man får i alla fall en skönare känsla i magen än efter ett bastant potatismos.

Julklappar


December har ännu inte börjat, men ändå är största delen av klapparna inhandlade och inpackade. Yey!

Rörande samarbete


Idas lag Steel, bild lånad från hemsidan

Jag stressade iväg till flickornas cheeruppvisning efter gymmet idag. Stressen var mitt eget fel eftersom jag läste en spännande bok och kom iväg alldeles för sent till gymmet. Jag åkte dit mest för flickornas skull, för att visa intresse liksom.

Men det var jättebra! Jag imponerades av flickornas vighet, de hjulade och voltade hej vilt. Men när de lyfte upp varandra i olika slags pyramider blev jag nästan rörd. Tänk att de kan. Tänk att hon som står där högst upp kan lita på sina kamrater. Stort.

27 november 2010

Note to self

Det var länge sen jag bäddade in ett klipp i en blogg. Nu förvånades jag över att det inte fick plats. Det blev att ändra i html-koden.

I framtiden är det bra att minnas följande:

- ändra storlek på TVÅ ställen

- 544 x 327 är lämplig storlek


Såheså!

Winter Song


Vi har inget snökaos, bara lagom mycket snö, kallt och ännu kallare blåst. Och vita träd. Vackert! Men kallt som sagt....

23 november 2010

Ny länklista


Jag har sorterat om lite i högerkanten och lagt till direktlänkar till recepten. Både för egen del och för andras. Prova på nåt nytt, kanske redan imorgon! :)

Jag har fler lyckade som jag borde dela med mig av.

Plättfrukost

Den sista decilitern vispgrädde lät jag mannen vispa. Han hade tydligen roliga experiment för sig för plötsligt fanns det grädde på mattan, arbetsbänken och guuben själv. Jag var hänsynsfull nog att inte fota. Han kunde ju bli avskräckt från allt köksarbete då.

Sen förberedde jag "plättsmet" till imorgon bitti. Igen mjölfritt och LCHF. Igen väldigt enkelt:

Rör ihop 2 ägg, en burk kvarg (kesella) och 3 msk mandelmjöl.

Man kan använda grynost också, men jag lyckas bättre med kvarg. För första gången tog jag mandelmjöl, få se hur det smakar. Ska ta fram blåbär ur frysen (osötade) också. Imorgon får vi frossa i plättar, bär och grädde. Och må bra av det.

Ska se om jag hinner fota, det blev ingen bild av pannkakan idag.

Fläsk

Idag blev det Airams fläskpannkaka, med bacon, ägg, ost, grynost (keso) och vispgrädde :) Samt det sista lilla urskrapet ur lingonsyltburken.

Det låter inte som smalmat direkt, men det är sånt här folk går ner 50 kg på... LCHF, mina damer och herrar. Det funkar inte för mig på heltid. Jag klarar inte av att tillsätta allt fett som krävs, men jag tar ett ryck då och då.

Receptet är enkelt, men det är saker som i alla fall inte jag alltid har hemma, så viss planering krävs. Jag förminskade receptet som är för tre paket bacon, därav de konstiga mängder. Två stadiga vuxna åt sig mätta på denna mängd.

Sätt ugnen på 250 grader.

Smält 33 g smör i en teflonform
Klipp två paket bacon i bitar, strö ut i formen, knaperstek i ugnen.

Under tiden rör man ihop
5 ägg
1 dl vispgrädde och
167 g grynost (keso) Enkelt med digital hushållsvåg... :)

Ta ut formen ur ugnen när baconet är knaperstekt, eller när du inte kan vänta längre
Strö ut 100 g ost i kuber (eller riven ost)
Häll på äggstanningen
Grädda tills det ser färdigt ut...

När jag köpte bacon upptäckte jag att det är bra att läsa på förpackningen. Två sorter innehöll över 3% salt, min sort hade 1,7%

22 november 2010

När katten är borta




Inte alltid, men ganska ofta, är det stora skillnader i menyerna beroende på om barnen är hemma eller inte. Idag: salladsblandning med örtkryddor, rödbetsblad, ängssyra och blommor (!) och tomat, avokado samt stekt halloumi. Barn eller inte? Ni kan ju gissa! :) Mätt och glad blev jag. Och nyttigt var det. Men lite väl mycket salt i osten. Jag är fortfarande törstig.

Hjärnor på hjärnan


Är det bara jag?
Hjärnlik orkidéknopp.

21 november 2010

Sommar i stugan





Trots kyla och snö knoppas det inomhus! I köket blommar två orkidéer för fullt. I vardagsrummet har en blommor och knoppar och två andra har också knoppar.
Dessutom köpte jag tre billiga amaryllisar för nån vecka sen och fick en och alla
blommar nu.


Fläckvis vackert




Inredningsblogg


När jag dricker kaffe (eller te) ur en av våra underbara förlovningsmuggar (tack syster!) känner jag mig nästan som om jag bor i ett inredningsbloggarhem. Jag undrar ibland om de faktiskt finns på riktigt. Kan folk faktiskt ha det så fint och välorganiserat?

Hur har de råd? Och vad gör de av alla fula och konstiga grejer som vi andra har liggande? Kan man ha allt så välmatchat och fint?

Här är det fint bara fläckvis och dessutom svårfotat i mysbelysning, men då syns mindre damm :)

20 november 2010

Jullov?


Det känns som om jullovet redan har börjat. Jag har kommit hem från årets sista kurshelg. Alla auskulteringar och allt rapportskrivande är slutfört. Med beröm godkänt? I Jakobstad där kursen hölls har man tänt julbelysningen och i Vasa är det julöppning imorgon.

Det blev så intensivt med allt skrivande här på slutet så nu är det en enorm lättnad. Visserligen väntar nytt skrivande som ska vara inne i januari och en liten tunn bok som ska läsas. Men det är en lättläst bok som jag dessutom har nytta av i mitt nuvarande arbete. Det enda som gäller är att börja i tid. Sk försöka planera lite noggrannare framåt nu så att inte allt faller över mig så chockartat.

Men nu ska jag andas ut och vara "ledig" i några veckor. Påminn mig inte om att jag fortfarande har ett heltidsjobb som slutspurtar med ganska mycket jobb i några veckor till. Låt mig bara får njuta av ledigheten, åtminstone resten av helgen. :)



9 november 2010

Fina fisken


Idag gjorde vi mat tillsammans, K och jag. Mysigt och mycket roligare än att laga själv. Det var en hel del pyssel, men inte alls svårt.

Det bjöds på laxburgare med guacamole samt cole slaw, från tidningen Topphälsa. I receptet för 4 personer stod det 4 laxfiléer, hur ser en sån ut? Vi hade en stor bit på 1,2 kg inklusive skinn. Den räckte till 8 biffar. Jag skriver hur jag gjorde, men jag följde mängder för 6 biffar. Visste ju inte på förhand hur mycket det skulle bli.

  • Mixa ca 1 kg lax i matberedare
  • Blanda med 2 ägg, 3 msk vispgrädde, 1 vitlöksklyfta (saknades tyvärr) samt salt och peppar
  • Ställ till sidan
  • Gör guacamole: Mosa 2 avokado, blanda ner saften av 1/2 citron (jag tog färdigpressad saft "på högt"), salt och peppar
  • Skär 300 g vitkål, koka i 2 minuter, spola med kallt vatten och låt rinna av. Blanda ner 4 msk majonnäs samt salt och peppar
  • Gör biffar av laxröran och stek i olivolja, 2 minuter per sida. Det gick busenkelt. Bara klicka ut en rejäl sked i pannan och platta ut. Lätta att vända och inget sönderfall :)
  • Tag rejält rågbröd, fyll med ruccola, laxbiff, guacamole och rödlök (vi hade ingen och fick ta gul lök), servera tillsammans med cole slaw
Omdöme: Gott, många olika smaker, men klent kryddat.

ps. Visste du att köpt guacamoledip på burk innehåller 1,5% avokado!?!?!! :o

Nu har jag gjort länkar i högermarginalen till alla recept. Fiskbiffen och cole slaw är ju LCHF, men inte brödet. Lämnar man bort brödet- som faktiskt inte gav nåt- är man hemma även med detta recept. :)

Hårfint


Hade tänkt klippa håret ganska radikalt igår. Och färga för att få bort de hemska grådaskiga rötterna. Det blev inte alls som jag hade tänkt, men bra ändå. Det blev inte så mycket klippt, men det torrast rök i alla fall. Och på samma gång det mesta av den gamla permanenten.

Och färgerna blev helt nya. Längst under mörkare än jag nånsin haft. Sen en mellanbrun och slingor som är ljusare än på bilden. Friskt känns det i alla fall. Roligt med förändring också. Får väl se hur det blir första gången jag tvättat det och ska fixa till det själv.

Målfoto


Hittade målgången i Topploppet på nätet. Hade glömt att leta. Tog en skärmdump emedan jag inte har lust att visa filmen. Den som söker han letar... :)

Tiden var 33:07 på 5 km och placeringen 745 av 1290. Egentligen är det inte så dåligt, med tanke på att det var mitt första lopp, men jag kände ju att jag sprang bättre än nånsin förr tack vare stödet av alla runtomkring och av alla som hejade vid banan. Man liksom drogs med. Men i början var det trångt så vi fick gå ganska länge innan det gick att börja springa. Det stör lite, hade varit kul att få en rekordtid i ett riktigt lopp.

Sen dess (2.10) har jag knappt sprungit alls. Bara några kortare sträckor på löpbandet på gymmet. Men om inte förr så i vår igen. Då ska jag nog krypa in under halvtimmen, så det så! :)

6 november 2010

Aaaaaaaaaaaaaaah

Fullständigt avslappnad känsla.
En dag då mycket bra blivit gjort.
Älsklingen hemma igen.
Många tända ljus och brasa.
Skönt tv-program.
Nyttig dip och en cider.
Snart hundpromenad.
Lördag.

History


Jag har börjat rensa i min gamla dator, den jag inte använt på två år. Usch vad många minnen. Foton, sparade chatsamtal, ett annat liv.

Många bekantskaper var lätta att radera, såna jag knappt kommer ihåg längre eller bara mår bra av att glömma. Men några är förknippade med fina och roliga minnen. Andra smärtsamma, men ändå minnesvärda. Det väcker många känslor till liv.

Inte så att jag skulle längta tillbaka till då. Inte så att jag är missnöjd med det jag har. Men jag kastades ändå tillbaka i tiden och känner mig lite omskakad.

Allhelgona


K och T skulle åka iväg på hockey redan vid 13-tiden idag. Därför försökte K och jag vara lite effektiva på morgonen och åkte iväg med lista på ärenden till möbelaffär, blomaffär, mataffär apotek och varuhus. När vi kom fram till den första såg det oroväckande tomt ut på parkeringen och vi insåg att Allhelgona också betyder stängda affärer,,,

Platt fall...

Plantagen hade i alla fall öppet för alla kransköpare så jag fick mina två amaryllisar på specialerbjudande... Sen fick vi åka till den enda dygnetruntöppna affären en bit utanför stan så att vi i alla fall fick mat för dagen.

I fickan låg den långa listan och skämdes...

5 november 2010