28 februari 2012

Ta en kaka till



Det här är inget personligt menat till dig, Maria, bara en fortsättning på tankarna...

Det är i alla fall lite lustigt. Aldrig någonsin har nån sagt till mig att "ska du faktiskt äta den där kakan" eller "tog du inte redan två chokladbitar, räcker inte det". Snarare trugas det att man ska ta mera, eller i alla fall ta en om man hade tänkt avstå. Hur många som tänker ovanstående i sitt stilla sinne, men inte säger det högt vet jag förstås inte.

Men varje gång jag fastat eller varit på väg att börja är det många som ställer frågan "men är det nu så bra det då" eller påstår ganska självsäkert att så ska man inte göra alls. Att inta grönsaker och frukter i vätskeform en vecka skulle alltså vara sämre än att äta potatis, biff, sås, sallad och dessutom en kaka till kaffet och en skål chips framför fredagsfilmen.

Eller är det bara så att man får säga vissa saker, men inte andra? Man "får" ju inte säga att nån är tjock, men det är mycket mer tillåtet att brista ut i ett "oj, vad smal du är".

Naturligtvis finns det bra och dåliga sidor med allt. Fasta är säkert inte det bästa man kan göra med sin kropp. Men det är sannerligen inte det sämsta heller ;) Jag funkar kanske bäst med allt eller inget-principen. Får jag äta lite godis blir det lätt lite här och lite där. Men det är klart, sätter jag ett absolut stopp för mig själv kan jag bli trotsig och äta ändå och äta mer än jag annars skulle ;) Skillnaden med fasta är att då förstår jag så mycket bättre och det känns i hela min kropp att jag inte kan äta något smått. Och jag vill det inte heller, just då. Men det är hemskt att märka hur mycket man tänker på mat i vardagen (Jag i alla fall) Och hur mycket smått man stoppar i sig i förbifarten, som inte funkar då. Det behöver inte vara onyttigheter, det kan vara en frukt här, några nötter där och en bit paprika då jag gör sallad (kommer ju förmodligen att laga en del måltider åt resten av familjen även under fastan).

Ibland har jag i alla fall en känsla av att jag äter nåt hela tiden, men så är det förstås inte. Men bara det där behovet att stoppa nåt i munnen... Freud skulle nog ha ett och annat att säga om det. :)

Hur som helst. Tänk dig den där dagen då du inte hann borsta tänderna på morgonen. Tänk på hur äckligt det känns i munnen redan efter lunch och hur det sedan känns som om det börjar växa mossa på tänderna. Och sen, känsla när du borstat tänderna på kvällen. Så rent, så fräscht, så underbart känns det i magen efter en veckas fasta. Tarmarna som aldrig (aldrig!) nånsin blir helt tömda är nu renspolade (jepp, tarmsköljning) och hela magen känns som insvept i bomull. Kanske jag har en konstig mage, (jag har ju testat både laktosfritt och glutenfritt och vem vet vad), men jag har aldrig upplevt en skön känsla i magen annat än under fasta.

Amen ;)

Snöstorm och takdropp



Om det inte hade varit för eftermiddagens solsken och takdropp hade det känts lite tröstlöst med tanke på hur fönstren såg ut efter nattens snöyra. Men nu, som sagt, droppar det! :)

Däremellan kommer fasta


Nu när ljuset återvänder och det börjar bli lite varmare ska jag äntligen fasta. Nåja, inte nu kanske. Vi ska ju på resa först. Men sen! Jag längtar faktiskt. Vill rensa hela magen från all skit och få en omstart. Jag har googlat efter inspiration och nya idéer. Ska försöka utan glaubersalt den här gången, bara för att det är så makalöst äckligt. Hittade detta citat i en blogg, tydligen en förstagångsfastare:

+++

09:52
Vad fan är Glaubersalt? Jag drack ett glas ljummet vatten med Glaubersalt som det stod att man skulle göra.

+++

11:39
Nu vet jag vad Glaubersalt är. Och vad det har för effekt. Oh my fucking God.



Jojo, så är det... :) Å andra sidan känns hela fastegrejen som en lätt match då man gått igenom det. Nu ska jag trappa ner med grönsaker, frukt, nötter, frön och fructolaxkuber. Men vad jag inte kan förstå är att många fastar bara 3 dagar, det känns om "mycket skrik för lite ull" för mig. Har man väl börjat ska man väl hålla på så det gör nån nytta. Minst 7 dagar tänker jag mig.

Note to self: trappa ner kaffet i god tid! Det är inte kul att ha koffeinbrist samtidigt som man är första dagen utan mat. Provad sak...

Dyr tid och gratis tid



Idag var jag till en privatläkare för en kontroll. Inget akut, men nåt jag ville ha utrett. Det var inga problem och det var ju roligt. Problemet var snarare att det kostade 70 euro att stiga över tröskeln och 70 till att bli undersökt. Efter avdrag betalade jag drygt 100. Ändå kändes det som om det var bråttom bråttom.

Sen gick jag en runda på stan och fick flera exempel på folk som hade gott om tid och där den var gratis. En försäljare i en sportaffär följde efter en mamma och hennes lilla barn ut ur affären och ända ner för rulltrapporna för att fråga om det var de som tappat ett par handskar. Det var det.

På apoteket hade en äldre man fått betjäning med stod kvar och pratade med kassörskan gott och väl fem minuter. På banken efter att jag växlat pengar frågade kassörskan vart jag skulle åka och vi pratade lite om staden, innan hon tog emot nästa kund. Små små händelser, men ändå skönt att se att det finns folk som tar sig tid för det där lilla extra samtalet.

27 februari 2012

Monster på stillbild

(klicka)

"En hund jag känner" är lite ivrig i överkant när man kommer sig ut på promenad först efter kl 12 en lördag morgon. Första strilet har hon fått släppa tidigare hemma på gården, men hur länge ska man egentligen behöva vänta på de där slöa människorna?? Fast egentligen vill hon ju bara leka och ha skoj, som på sista bilden...

♥ Ellos





Jag har gjort det igen! Lyckad shopping på Ellos. Rea på rean. :)

Det är lite som julafton då man är lite glömsk och inte vet vad som finns i paketet. Det som förvånade mig mest var koftan. Inte att den fanns med, men priset. Blott fem europeiska pengar kostade den. Visserligen är den i akryl, men åtminstone i det här skedet ser den bra ut. De övriga priserna syns på bilden nedan. Det blev mest basplagg denna gång. Jeansen var också en rolig överraskning. Snyggaste och bästa jeansen jag haft på länge. Kastade mig på datorn för att beställa 1-2 par till, men de var slut i min storlek. Nåja, vackert så.


Jag beställde en vit sommarblus (nere till vänster), men den fanns inte på bild. Jag är lite tveksam till vitt, men den blir säkert skön sen att dra på en varm dag då man redan har bränt axlarna eller nåt. Tänk att sånt faktiskt händer. Det känns lite avlägset just nu. :)

Det blev några saker till förutom dessa, men orkade inte lägga ut bilder på allt. Koftan är mitt eget foto, de andra bilderna är från ellos.

En sista bild



Sen SKA jag ta itu med avhandlingsarbetet igen. Man kan ju inbilla sig att man ligger ute i skuggan av ett träd en solig sommardag då det ser ut så här.... :)

Morgonaffirmationer



Jag bad Syster Yster att köpa dessa affirmationskort då hon besökte affären Kreativ Insikt på Hornsgatan i Stockholm förra helgen. Nu står de på en tillfällig (?) hylla i hallen och hittills har jag kommit ihåg att byta kort varje morgon.

En liten glädjespark i baken att börja dagen med. För hur trött och nere man än kan vara får man ett litet uppsving av dessa kort. Nästa vecka får vi se om de har nån effekt på sömniga tonåringar också. :)

En skatt?



Hittade ett lite ovanligt mynt då jag letade pund och pennies i min burk. Myntet är från 1953.

Titta noga!

Hönan Agda

Receptet är från matklubben, men jag gjorde lite annorlunda. Min version räckte till 4 portioner, men då åt vi utan ris eller andra tillbehör.
  • Stek 600 g omarinerade broilerfiléstrimlor, häll över dem i en smord ugnsform
  • Stek 200 g färska champinjoner och häll dem i formen
  • Stek 1 paket bacon (klippt i bitar) och häll i formen
  • Häll över ca 1 dl salta jordnötter
  • Blanda ihop 2 dl grädde och ca 1 dl chilisås (vi tog tacosås)
  • Grädda i 200 grader 10-15 minuter



As simple as that... :)

23 februari 2012

Mind the gap....


Det närmar sig!

Biblioteksuppsving



Har på senaste tiden återupptäckt biblioteken. Yey! Det är ju gratis! Och man får föra bort dem när man läst dem/använt dem. De behöver inte drälla omkring hemma och ta plats. Dessutom kan man låna sånt som man inte ens skulle vara så intresserad av att äga. Eller bara kolla ifallomatt det är nåt bra...

Ett projekt nån gång i livet skulle kunna vara att bli av med en del garn....

Meazza (LCHF)

Jag har tidigare läst om Meazza, en pizza gjord på en botten av kött, men glömt bort att testa den. Nu fanns ett recept i en Kunto Plus- tidning. Som vanligt ändrade och lade jag till lite så det här är mitt recept:
  • Platta ut 400 g köttfärs på ett bakplåtspapper. Det är lätt att få det tunt, lättare än att kavla deg...
  • Salta och peppra
  • Häll på 1 tsk olivolja och bred ut. (Vet inte om det är nödvändigt, men det stod i receptet)

  • Bred över en burk tomatpuré
  • Hacka 2 tomater och en bit paprika (jag tog 100 g) och strö över
  • Sen klickade jag på pesto, men det syns inte på bilden


  • Bred ut ett paket bacon
  • Hacka två små schalottenlökar och strö över
  • Strö över riven ost
  • Grädda i 200 grader i 15 minuter
  • Strö över oregano

  • Servera gärna med sallad

Biten på bilden är 1/6 av den hela pizzan. Vi åt hela, men det hade säkert räckt med mindre. Jag kan inte riktigt säga att det smakade pizza. Det smakade nästan mer som en hamburgare utan bröd, men gott var det i alla fall. Och även om vi blev mätta blev vi inte sådär tunga i magen som man blir av vanlig pizzabotten.

Ett recept som tål att upprepas alltså!

22 februari 2012

Kan vi komma överens om att vi inte är överens?



Det finns vissa självklara fakta, som att jorden är rund, solen är varm och att två plus två är fyra. Sen finns det saker man kan tro eller inte tro på, som om det finns en Gud eller inte, om Shakespeare skrev allting själv och om det kommer att bli en grön jul eller inte.

Men sen. Sen finns det en massa olika teorier och studier, nya rön, saker som förändras och saker som är olika för olika människor. Dit hör till exempel maten vi stoppar i oss. Jag tror att det finns i princip alla kombinationer. En del äter mycket fett och lite kolhydrater. En del äter tvärtom, andra äter för mycket och några äter knappt alls. Och sen slåss man. Du äter fel, du äter äckligt, du är dum i huvudet.

Men på det området tror jag inte det finns EN sanning. Jo, en sanning tror jag på- ingen behöver socker. Socker är (för ganska många) gott, men det är inte nödvändigt för nån. Däremot tror jag att endel behöver kolhydrater, medan andra mår bättre utan. Jag tänker inte diskutera det desto mer, men kan vi inte bara låta var och en äta det den äter och mår bra av? Och till och med låta nån äta det den inte mår bra av för att han/hon vill själv och är tillräckligt gammal att välja själv och stå för det?

Jo, vi kan försöka "tjata" på våra barn att äta frukt och grönt, men nu tänker jag inte på sånt utan vuxna emellan och såna vi inte har nåt ansvar för. "Var å ein me sett" är väl en slogan vi kunde anamma och sluta med det här ganska nya hackandet på varandras matvanor.

För tio år sen, då folk kanske åt lite mer likadant var det väl ingen som äcklades över att nån åt ganska mycket godis (eller man sa det i alla fall inte till dem) eller tyckte nån var knäpp för att den inte gjorde det.

I nån hälsotidning var vi människor uppdelade i kolhydratmänniskor, proterinpersoner och blandfolk. Enligt det behöver olika peroner äta olika saker, mår bra av olika saker, får ork av olika saker. Jag tror det är så. Vi är så olika på en massa andra områden. Skulle vi inte vara det när det gäller maten också?


20 februari 2012

Trattjackan

Hittade jackan i rätt storlek och samma reapris (det är kanske inte helt självklart från till stad?) i Vasa. Men nej. Det gick inte. Den stod rakt ut åt alla håll som en tratt. Inte mjuk och böjlig alls. Kanske är snyggt på nån som är smal som en sticka, men inte på mig.

Jag hade tänkt lägga in en bild av Lilla My, men hennes A-formade klänning är mycket snyggare. Kanske var jackan för kort för sin form? Lite som jag...

Däremot köpte jag en väska som jag också hade spanat in. Egentligen den nästbästa, men jag orkade inte ta reda på om den andra kommer att komma. Har sett den på nätet. Det är ju inte precis så att jag saknar väskor, men faktiskt har jag ingen som är passlig storlek att rymma en systemkamera och ändå lagom så att man hittar grejer. Dock ingen tröstshopping! Både jackan och väskan fanns på listan från början :)

Att jag sen hittade påslakanset för 30% på det löjligt billiga reapriset gjorde ju inte dagen sämre.

Sockermatchen avslutad



Nej, det gick inge bra! Sockermonstret vann med 7-0, men det tänker jag inte bära med mig. Imorgon är en ny dag, en ny vecka. Jag får väl bara skärpa mig och se framåt och inte bakåt. Påminna mig om att jag har kunnat stå emot frestelser förr. He ska gaa! :)

Bildtexten passar in på mycket, också det här.

18 februari 2012

Londonjacka för sjutton?


Jag har bara sett en gråsvart jacka, även om denna ser lite brun ut.
Idag provade jag en potentiell Londonjacka för att matcha min välklädda make. Jag vill alltså ha nåt som ser mera uppklätt och mindre sportigt och praktiskt ut. Den var dessutom på rea -70% och pälskragen är löstagbar!

Det som ändå hindrade mig var att jag inte riktigt visste om den var snygg eller inte. A-linje (mer vidd än det syns på bilderna) är ju praktiskt när man har en del volanger runt midjan, lite fler än vanligt nu tyvärr. Men det var ändå lite tältvarning tyckte jag. Skönt när det inte spänner och stramar, men snyggt?

Jag är så dålig på kläder som är lite "udda", jag har mest helt vanliga... Så, vad säger folk? Kan det vara snyggt med A-linje? Jag letade och letade efter en jacka som skulle likna och plötsligt hittade jag bilder på Just Den jackan i två olika bloggar. Båda damerna verkade jättenöjda med sina köp, men så såg de också unga, snygga och hippa ut.

Det fanns bara en kvar av jackan. Ska kolla om den finns här närmare, idag var jag 95 km hemifrån så dit åker jag inte på ett tag. Kanske kunde prova en storlek mindre (om det finns). Men sist jag frågade om råd om att köpa nåt var den slut när jag kom till affären nästa gång. Å andra sidan har jag inte letat ännu. Det är väl många som har nedsatta "vinterjackor" nu.

Den är ju inte supervarm. Hemma skulle jag inte använda den före april-maj, men kanske det är supervarmt i London första veckan? Eller tja, nu tänker jag ju hela tiden på ut-och-gå-med-hunden-när-det-blåser-iskallt. Skulle förstås kunna ha jackan redan nu på typ shoppingrunda eller biobesök. Men i London ska vi ju trav runt ute jättemycket inbillar jag mig?

Sjutton? Det är alltså priset...

16 februari 2012

Sockermonstret jublar över toscakaka


När jag startat nåt nytt "projekt" händer det ofta (ibland?) att det kantrar över åt andra hållet. Nu tänkte jag ju snäppa av sockret en tid och hej hå vad det går dåligt. Idag får jag skriva snöpliga 0-4. Inte en dag utan socker. Och då räknar jag bara socker, inte kolhydrater och sånt. Bara sugar, zucchero, azukre, suhkur, sykur, zokkor. Se där, det heter ju nästan lika på alla språk också. Den som är road kan ju gissa vilka språk det är.

Nåväl, igår åt jag ännu en portion av tisdagens underbara hallonkvark. Helt onödigt eftersom jag ätit den redan. Dessutom tog jag för mycket och började må illa. Vad gör man mot sin kropp egentligen? Idag hade vår nya kollega med sig en alldeles underbar bit toscakaka. Jag tog en bit, det var så länge sen jag åt tosca.

Men hallå, om man ger efter för alla frestelser kommer man ju ingen vart! Jag har kommit så långt att jag slutat eller i alla fall minskat på det där slentrianmässiga plockandet av saker jag egentligen inte vill ha. Men då det bjuds så mycket som faktiskt är jättegott också. Kan man be vänner och kollegor att bara bjuda på äckliga saker så det är lättare att tacka nej?

Nån som har bra tips? Snart får jag väl starta min fasta (beställde ett paket redan till jullovet). För då fattar till och med min hjärna att nu äter vi ingenting, basta.

14 februari 2012

Supermodellkroppar



För den som inte orkar se hela filmerna i förra inlägget vill jag berätta en sak som fastnade i min hjärna. Kanske för att den delvis var ny för mig.

Jo, det finns kvinnor som ser ut som de på bilden. I alla fall nästan, eller lite ditåt. Bilden är helt säkert retuscherad. Men det finns en kroppsform man kunde kalla supermodellkroppen. Den har V-form med bredare axlar än höfter och långa ben, man är långt över medellängd. Med den kroppsformen har man små bröst, de stora är implantat. Kroppsformen är genetisk. Man har den eller man har den inte. Punkt. Under 5 % av kvinnorna (i USA, men säkert liknande här?) har den kroppsformen. Vi andra kan inte banta oss till den. Lika lite som vi kan försöka bli längre.

Det är inget fel att ha en supermodellkropp. Det som är tråkigt är att det är (nästan) den enda kropp som visas för oss 95% som inte alls känner igen oss utan känner oss korta, feta och fula. Nåja, visst finns det fotomodeller som inte bara har en genetiskt smal kropp utan låter bli att äta. Jag skrev tidigare om Kate Moss' knasiga uttalande att "Nothing tastes as good as skinny feels". Det citat nämns också i en av filmerna nedan.

Och ännu en grej. Skulle män acceptera att ha en storlek som heter noll- zero- ingenting? Jag är så liten och obetydlig så jag ska ha en tröja som knappt syns. Storlek 0 liksom, duh!

Fast när jag nu tittar närmare på bilden så är kanske ingen av dem den där riktigt smalsmala typen, de har ju ändå nån slags höfter.

Killing us softly

Filmerna är på drygt 20 minuter vardera. Men de är sevärda! Jag grät nästan ibland. Vilken värld vi lever i! Jag är inte så orolig för egen del. Jag börjar vara så gammal och rik på skavanker och brister, men ändå mer älskad än nånsin. Men barnen! Ungdomarna. Alla de som ännu kämpar för att nå idealen. Som på riktigt tror att det går och att de måste. Flickorna framförallt, men också pojkarna och männen.

Man inser kanske inte ens hur snedvriden reklamvärlden är förrän man ser filmerna. Men vissa exempel är så horribla så jag kan inte fatta att de finns. Titta, tänk och begrunda. Fundera på vad DU kan göra. Vem du kan påverka. Vi kan inte förändra hela världen, men vi kan helt säkert förändra världen för ganska många människor.

Filmerna handlar inte enbart om retuschering, även om den första har en "pärmbild" med ett välkänt photoshopjobb. Det är så mycket mer än så. Föreläsaren Jean Kilbourne är dessutom ganska rolig ibland så det är inte bara jobbigt att lyssna.

Always act as if what you do makes a difference. It does!



For your love



En skön låt att börja vändagen med!

13 februari 2012

Sockermatchen


I serien ännu-ett-hälsoprojekt hoppar jag på Sockermatch 2012. Jag läste om det på nätet och tyckte det lät sporrande. Sen tänkte jag att "Jag börjar inte idag för då är jag i underläge... och inte imorgon heller för då har vi efterrätt på festmiddagen på jobbet..."

Men tusan! Alla goda vanor börjar NU! Jag ska inte fuska utan istället se till att kämpa ikapp och förbi sockermonstret. I högerkanten står nu nesliga 0-1 i kampen Fru Tallund vs Sockermonstret. Idag åt jag både ett kex och en kakbit som min mammalediga kollega bjöd på när vi hade skiddag/utflykt med klassen. Helt onödigt. Dubbelt onödigt eftersom de innehöll vetemjöl som jag inte mår bra av.

Men nu är det bara att bita ihop och komma igen. Imorgon kommer jag att välja att förlora ännu en gång, efterrätten vill jag inte avstå. Men sen! Sen ska jag om och förbi så det bara sjunger om det. Målet är inte (det är redan för sent) att sockermonstret ska stå på 0, men att jag ska faktiskt välja och vilja äta sockret. För handen på hjärtat, det finns inget positivt med socker. Vissa saker kan vara goda, men inte oumbärliga.

Sockermatchen finns också på Twitter om nån vill hålla koll där.

Och behöver man ännu mer motivation kan man läsa den här förskräckliga listan.

Städernas stad


Snart snart bär det iväg. Jag har nosat på staden i några timmar innan jag hoppade på tåget och åkte norrut. Men det är också över 10 år sen. K har aldrig varit där. Jag hoppas att han kan njuta av staden också och inte har hela sitt fokus inställt på avspark. Med över 36 000 personer i publiken tror jag att till och med jag kommer att tycka att det är en häftig upplevelse, men det är inte prio nr 1 för mig. :)


12 februari 2012

Tvättråd...


...som till och med en man kan förstå. :)

(inget fejk, jag har själv fotat lappen i K:s nya fotbollsfantröja.)

Och så den oredigerade sanningen :)



För en tid sen läste jag om det här med att bloggare vet vart de ska rikta sin kamera och att de kanske stylar och fixar innan de fotar. Mitt vapen är beskärning. Såhär såg det ut på bordet. E massa fjärkontroller, en stickning, en penna, skivor utan fodral och en röd armledshantel. Så att. Fotoredigering rules! :)

Pasteller


Igår tog jag äntligen bort det röda turkiska schabraket som prytt vårt soffbord sen julen. Jag vet inte om det är en duk, kanske en väggbonad? Den är i alla fall rätt fin till jul, med prydnadssömmar och små speglar.

Nu fick det vaniljvita bordet (gjort av pappa på folkhögskola på 60-talet) komma fram igen. Jag letade efter ny duk/löpare, men kom fram till att det är skönare att vara utan ett tag. För att matcha de turkosmönstradde gardinerna plockade jag fram de turkosa lotuslyktorna. De nya tulpanerna ser nästan plastiga ut, men är äkta. Släpp in ljuset, snart är våren här!

Godisskålen är min julklapp från äldsta bonusdottern.

Min bästa fisksoppa




Den här gången får jag faktiskt kalla receptet mitt. Jag hade ett recept i en tidning, men vi saknade flera saker (hummer! och vitt vin- det sista trodde jag fanns hemma) och sen lade jag till så många saker så det kan inte anses som en kopia längre. Dessutom var tillagningsprocessen lite annorlunda också. Nåja, nog tjatat, såhär gör man en likadan:
  • Tina 200 g räkor
  • Hacka 2 schalottenlökar och 4 vitlöksklyftor och stek dem i lite smör
  • Skala 1-2 morötter och strimla dem med skalaren. Jag hade 2, men åt upp de smala bitarna som var för smala att kunna skala bekvämt
  • Slå på 3 msk vitvinsvinäger och 3 msk limesaft (här kom den syrliga ersättningen för vinet)
  • Krydda med gurkmeja och ingefära efter behag (jag hade bara torra)
  • Slå på 5 dl vatten och lägg i 400 g sej i bitar. Min var halvtinad.
  • Koka en stund
  • Krydda med salt, peppar och grön tabasco
  • Tillsätt en hel kruka dill, lite färsk basilika, en lite burk tomatpuré och 2 dl grädde. Låt allt bli varmt.
  • Kolla så fisken är klar (min blev nästan lite överkokt och seg)
  • Fördela tinade räkor på 2 tallrikar och ös soppa över. (Räkorna blir varma men inte sega- tummen upp!)
  • Vi åt hela soppan på 2 personer, med mer sansade personer hade den säkert räckt till 3, men knappast mer.

Resultatet var en smakrik lite syrlig soppa. Jag var lite orolig då det tog så länge innan det kom en kommentar från maken, men han var så hungrig så han slevade i sig utan att hinna prata. När han fick mål i mun sa han "Jättegott!!!" :)

I det mer proffsiga receptet (i tidningen Lantlif?) stod det att man skulle grädda fisken i ugnen, övertäckt med vin och med instucken stektermometer, så att den blir sådär genomskinlig och lagomkokt som man (uppenbarligen) får den på restaurang. Men sånt orkar jag inte med.

Åldras med värdighet



Så här vill jag se ut när jag är gammal och färdig för soppåsen.
Snyggare än nånsin! :)

De unga fräscha tulpanerna syns i slutet av det här inlägget. 

11 februari 2012

9 februari 2012

Sankta Psyko



Måste bara (ännu snabbare) berätta om vilken bok jag lyssnar på. Bara en halvtimme kvar nu. Den liknar inte alls de andra av Johan Theorin som jag läst/hört. Men det är ju inte samma serie heller.

Fascinerande med oväntade vändningar och inte alls så usel som vissa recensenter påstår.


Bara ett snabbt och glatt inlägg innan jag lägger mig (rekordtidigt). Idag spenderade jag en halvtimme på löpbandet. Det har hänt en gång förr. Jag trodde inte jag kunde. Eller snarare att jag har motivationen och den mentala orken. Men idag gjorde jag så många olika saker så tiden gick snabbt. Dessutom med en ljudbok i öronen.

Jag började med normalsnabb (?) promenad 5 km/h, men med 10% lutning på bandet. Jag har inte vågat mig på lutning förr, men det gick ju alldeles utmärkt att gå så. Fick upp flåset rejält. Sen tog jag bort lutningen och ökade farten stegvis istället. I mitten sprang/gick jag i intervaller, ca 30-60 sek vardera. Varvade mellan promenad 6 km/h och rusher på upp till 15 km/h. Yey! :) Jag måste dock alltid gå ner till promenad, tycker inte jag får ner pulsen ordentligt om jag småjoggar. På slutet sprang jag med 9-10 km/h och det gick av bara farten. Kunde säkert ha sprungit mer ännu, men ville hinna med lite arm- och ryggmaskiner också.

På 30 minuter kom jag sammanlagt 4 km. Det är ju inte så mycket, jag har klarat 5 km på kortare tid. Men jag har läst att intervallträning ger så mycket mer än jämn takt så jag tänker fortsätta med det. Dessutom känns det som om tiden går fortare.

8 februari 2012

Gardinbyte


Vi bytte äntligen gardin i vardagsrummet. Julgardinen var inte superjulig, men ändå jul. Den här gardinen köpte vi redan ifjol när vi köpte sagda julgardin på efter-julen-rea, men den kom sig aldrig upp. Vi hade en naturvit spetsgardin tidigare och jag tyckte den blev alldeles för blek och ljus mot de stora fönstren och den ljusa tapeten.

Maken sa då han hjälpte mig hänga "De är som Marimekko, det är ju blommor" :) Han sa det med en touch av dialekt, men det såg inte så bra ut i text. Det lät dessutom bättre i stunden än det låter när man skriver ner det....

Gardinen kommer från Kangasmestarit (för ett år sen som sagt) och lampan som är en snygg dammsamlare är från Ikea. Den skymtar vi i ganska många hem på våra promenader.

Nu skulle det bara behövas lite fler krafttag för att få städat (det finns en orsak till att bilden är skuren...), byta soffkuddarna till turkosa och ställa fram de fina turkosa lotuslyktorna på soffbordet igen. Och kanske en ny soffa? :)

Mirakel med hantlar....



Nu finns "mitt" hantelprogram att ladda ner på iform:s sida. Det enda som behövs är att skapa ett användarnamn. Man får väl lite reklampost av dem, men det kan det vara värt. Jo, man måste ge sitt telefonnummer också, så de kan väl ringa och sälja tidningar också. Men dels är jag redan prenumerant, dels ringer det ju folk ändå...
"De ser inte så mycket ut för världen, men med ett par hantlar och övningarna här kan du minska fettreserverna och få en topptrimmad kropp på mycket kort tid."

7 februari 2012

Val i livet

När man kommer hem 19.30 efter att ha jobbat, haft jobbmöte, skottat snö åt två bortresta, handlat och gått ut med hunden i femton minusgrader kan man välja mellan att

a) Göra en god mozzarellasallad och äta den framför brasan


eller

b) Fortsätta jobbajobbajobba och läsa i alla de "intressanta" böcker som lånades på bibban igår.


Vacker!


Jag letade egentligen efter nåt helt annat och råkade se denna bild. Carina Berg! Visst är hon vacker, vacker, vacker! Mysig och rolig verkar hon vara och ett levande bevis på att man visst kan se jättekvinnlig ut i kort hår.

6 februari 2012

Favoritsaker

På Vasabladets inredningsblogg efterlystes för nån vecka sen en favoritsak i hemmet. Det har inte blivit av att göra nåt av det förrän nu. Men igår gick jag runt med kameran. Jag var till och med ambitiös och fotade med stativ för att slippa blixt i skymningsljuset.

Inte en sak, utan en blandad kompott, men mycket fokus på ljus och mys. Och vårlängtan i tulpanform.

Ljusstakar från Cult, present från en av min klasser.

En julklapp i år, kanske inte årets wow-klapp,
men kul att fota och fin där på väggen. 
Ljuslyktan fick jag av samma utmärkta klass som ovan. :)
Kistan där vi förvarar brännbart skräp kommer från Asko. 
Lampetterna är en premie från Party Lite. Jag fick dem för flera år sen,
men de kom sig inte upp på väggen förrän i det här huset.
Skylten fick jag av en god vän i somras.


Kvarlämnad (glömd?) julstjärna från Clas Ohlson.
Bordslampa med vanlig skärm också.
Tulpaner från matbutiken. Köpta av maken!

Och ännu en bukett på köksbordet. Två för en femma... :)
Dessutom gillar jag båda tapeterna samt golvet som syns på kistbilden.