Man vet att man är mamma...

...när man

a) torkar bort mjölk från surfplattan.  Egen produktion.

b) bloggar om extrapris på blöjor.

Kvällsmys

En bild från tidigare ikväll då jag låg i sängen med sötsonen sittande mot mina knän efter matningen. Han har som synes upptäckt sina egna händer som nappalternativ. Nån riktig napp är han inte intresserad av och egentligen ska man inte låta barn suga på fingrarna, men vi tar inte så hårt på det. :)

Det är en riktig mysgrabb vi har nu. Igår låg jag säkert en halvtimme och gnuggade näsa mot näsa och gurglade med honom. Det blev så känslosamt att jag grät en skvätt. Tänk att han kom.  Tänk att vi får ha honom och följa hans liv varje dag. It's a blessing!

Idag var det premiär för stadsbesök med barnvagn. Passade på när det var helg och vi fick pappa med oss. Rulltrappor med vagn är inte så roligt för en nybörjare... Vi började i en glasögonaffär och jag lyckades hitta två bågar jag gillade. Ett par diskreta i metall (beigeguldaktiga?) och mina första plastbågar i svart,  inte lika diskreta. De har nämligen erbjudande om två par glasögon till priset av ett. Får se om jag faktiskt tar två sen eftersom jag brukar ja förtunnade linser och det kostar en hel del till. Dessutom borde jag kanske försäkra dem med en liten viftare i huset... Har tid till ögonläkare om två veckor.

Sen gick vi till en affär och köpte en present jag spanat in tidigare, snabbt fixat. Hämtade torrbollar hos Clas och gick omkring lite. Hade inget shoppingbehov. Café ville vi däremot till. Eftersom solen sken valde vi "1 rum+kök":s uteservering.  Vi slog på stort och valde två sorters kakor (ostkaka med hjortron och nötmazarin) och dessutom ost- och skinktoastar.  Eftersom toastarna skulle lagas åt vi lite bakvänt med kakhalvorna först men det gick det också.

Vi satt rätt länge i solen och njöt, inte bara av vädret utan också av folkvimlet, kändes lite som storstadssemester. En man gick förbi med tre blöjpåsar och vi påmindes om marketen som hade erbjudande. I den vi har närmast var vår storlek slut, men mitt i centrum fanns de.  Med det sparade vi nästan 9 euro, inte fy skam då det känns som om just blöjor är en av de största utgifterna.

Under hela stadsbesöket hade Noa sovit men nu vaknade han och var ledsen. Jag tänkte först mata honom i butiken men K tyckte inte det. ;) Istället gick jag i förväg med honom till bilen och på väg dit somnade han igen. Vår duktige pojk!

Nu borde jag få medalj för att jag skrivit allt detta på touch screen och en smäll på käften för att jag gjorde det istället för att sova när klockan passerat halv tre....

Premiär!

Nu har jag äntligen fått fixat så att jag kan blogga från surfplattan,  men det finns vissa problem, jag ser t ex inte vad jag skriver eftersom texten göms bakom det uppoppande tangentbordet.  Kanske det går att lösa. Fotot är också taget med plattan och så hårt redigerat att man inte ser hur dåligt det är. :) Det jag ser framför mig då jag ligger kvar i sängen efter amningen.

Har inte så mycket mer att säga just nu, ville bara testa om det går. Kommer nog inte att skriva några långa inlägg härifrån eftersom jag skriver så många fel med minitangenterna. Nackdelen med att ha en liten surfplatta. Men det finns ju folk som bloggar från mobilen också.

Det första problemet löste jag genom att svänga plattan i höjdläge men då blev knapparna också ännu mindre... Ja ja, i-landsproblem, verkligen.

Lite eget!

"Hon lämnade gossen hemma"... :)
eller snarare en ögonblicksbild av Henri Cartier-Bresson (källa)

Jag har börjat töja ut navelsträngen lite. Det är iofs inte första gången, redan då Noa var fyra veckor gammal var jag på klassträff utan honom, men då var han i närheten med sin pappa och jag gick ut i bilen och ammade honom två gånger. Några veckor senare var jag på ett styrelsemöte med efterföljande trerättersmiddag. Den gången hade jag pumpat så pappa kunde stanna hemma med honom och ge honom mat. En tid före det var jag faktiskt en snabb runda till stan också, men blev hemringd efter en timme när Noa vaknat och var hungrig.

Nu i fredags var jag in till stan igen, utan att egentligen "vara tvungen" eller ha nåt överenskommet med någon. Det kändes nästan förbjudet. Den här gången var det äldsta storasystern som var ledig från skolan och kunde barnvakta med support av pappa som jobbar hemma. Jag uträttade en del mer eller mindre viktiga ärenden, men kände mig samtidigt både stressad och förvirrad. Vart skulle jag gå och vad skulle jag sätta tid på? Jag passade till och med på att luncha på stan och det kändes ännu mer fel, dessutom var varken maten eller kaffet särskilt goda, så jag behöver inte längta bort igen. ;) Men det hade funkat hur bra som helst hemma.

På lördagen skulle jag börja i kör igen för första gången på många år. Har inte varit så lockad av att binda mig vid något när jag haft heltidsjobb, men nu då jag mest är hemma känns det roligare att ha nåt program. Det är en kör som från början bildades för "unga vuxna" för tio år sen. Jag antar att många var småbarnsföräldrar då så det har varit ganska fritt med småbarn med på övningarna. Nu har kören växt så det finns folk med från 13-70+. Med ett hopp från de få tonåringarna till trettiplussarna. Jag hade tänkt ta med mig Noa eftersom det är "tillåtet" och K skulle vara funktionär på en hockeymatch. Sen hann han komma hem precis innan jag skulle åka så jag bestämde att Noa fick stanna hemma. På den här övningen var två bebisar med, en knappt 4 månader gammal, den andra ett halvår. Saknade Noa då jag hörde små ljud av dem, men var samtidigt osäker på om han skulle ha gillat ljudnivån. Han skulle kanske ha blivit rädd, han är ganska lättskrämd ännu verkar det som.

Min andra "bara-jag-grej" är en webbaserad fotokurs. Jag fick första lektionen i fredags. Eller snarare, jag läste bara snabbt igenom den, men är redan jätteinspirerad. Har äntligen granskat min kamera närmare och hittat funktioner jag inte tagit mig tid att leta efter. Några saker visade bonusdottern mig också. Känns som om jag tog tre jättekliv framåt på en gång. :)

En del av lektionen handlade om ögonblicksbilder och där nämndes Henri Cartier-Bresson som tagit bilden ovan. Han anses vara en mästare på att just fånga ögonblicket. Jag önskar att jag vågade fota människor sådär. I dagens läge vet jag dock inte om det är tillåtet ens? Åtminstone får man inte fota folk som står hemma på sin egen gård.

Men annars lever jag nog tätt ihop med sonen ännu. Idag var han på sitt första besök till barnrådgivningen och jag fick träffa ännu en ny människa, men hon var trevlig! Noa fick sitt första vaccin, skönt nog i drickbar form. Den första dosen av tre mot rotavirus som ger svår diarré. Om en månad är det två sprutor också utöver drickvaccinet.

Skötväska 5.0

Håhå, kvinnor och deras handväskor. Eller i det här fallet skötväskor. Nu har jag kanske äntligen hittat hem med den femte i raden. Den första som här är brun (två bilder) men som vi har i mörk- och ljusblått beställde jag på nätet. Jag tröttnade på alla skötväskor som kostade närmare hundra euro och hade lite för bråttom när jag beställde den här som var kring 20. Den är väldigt praktisk och har många olika fack. Det var den jag använde som BB-väska, men den är ju superstor. Jag hade med mig ombyte åt mig själv, flera amnings-bh:n och -toppar, kläder åt Noa, inneskor åt mig och en massa godis och energistänger som aldrig blev ätna under förlossningsarbetet men delvis efteråt. Ja, jag hade till och med med mig flera småburkar med juice. Som sagt, stor!

På BB får alla Liberos knallgröna väska. Den använde vi i början på kortare besök, som t ex rådgivningen diit man behövde ha en blöja och kanske för säkerhets skull ett ombyte. Men den är ju varken snygg eller diskret....

Till vagnen som vi köpte av min syster hörde en mjuk och platt väska liknande den svarta. (Jag var lat och orkade inte fota mina väskor utan googlade, därför är inte alla rätt, men liknande. Snabbare gick det däremot inte...). Den använde vi en tid. Men lite opraktisk då den hade ett enda stort fack, visserligen med dragkedja. Locket på den gick att dra bort och använda som skötunderlägg.

Sen ärvde vi samma systers skötväska, den som de hade använt till skillnad från vagnväskan. En hård modell med många fack. Men ändå ganska liten. Jag fick med mig allt jag behövde egentligen, men det lämpligaste facket för plånbok och kalender sitter längst in och är svårt att komma åt, men det är ju en smaksak.

Idag flyttade jag över allt i en helt vanlig väska i fuskläder, köpt på rea nångång på Citymarket (typ Ica MAxi för er svenskar). Hade tänkt sy stoppning till den och använda den som DIY kameraväska. Men det har inte blivit av.

Den randiga lilla miniväskan är inte så stor som den ser ut på bilden. Som en kuvertväska kanske. Den fick jag i present av mamma. Den är ett hopvikt skötunderlägg med söta giraffer på insidan och en ficka med dragkedja där det ryms två blöjor och en handduk. Den i sin tur ryms bra i den svarta väskan stående på kant mot ena sidan så att den inte skymmer något annat, sen ryms både klädombyte och trasor bredvid och så har jag kvar en hel del utrymme för plånbok, kalender och andra grejer som är mina. Och i fickan med dragkedja allt möjligt smått. Dessutom ser den ut som en helt vanlig väska (som den ju är) och skriker inte skötväska, det gillar jag. Däremot har den ju ingenting som gör att den kan hänga på vagnens handtag, men det kanske man kan fixa.

Det här blev nu många väskor, men det är bara den allra första jag har betalat för. Kanske blev det här tidernas mest ointressanta inlägg, men kanske det intresserar nån med babyfeber. Eller så inte. Jag tyckte bara det var lite kul då jag insåg hur många olika väskor jag hunnit flytta runt alla grejer i på knappt två månader.

En ännu mindre besökare

Efter harungen fick vi häromdagen en ny nära-djuren-upplevelse då en talgoxe kom på besök. Den hann flyga rakt genom huset från altanen till hallen, sitta på gardinstången, lampan och tv:n i vardagsrummet, på flera ställen i K:s arbetsrum. Ni behöver inte granska dammet och städnivån så noga. ;)

Till slut fick vi ut den genom att dra ner rullgardinerna i vardagsrummet så att bara den ljusa öppningen vid altandörren syntes.

Jag beklagar den dåliga bildklippningen, har lite problem med datorn nu efter att ha spillt vatten över tangentbordet, datorn är ganska okej men tangentbordet funkar inte så det är lite bökigt. Har sparat över allt viktigt till en extern hårdskiva innan den kraschar helt...

Yoga? Yeeah...

När jag var gravid var jag sugen på att träna gravidyoga, men jag hittade ingen grupp som passade. Då började jag leta efter dvd-filmer på nätet och hittade de två ovanstående på cdon. Jag minns inte om båda fanns på den finska sidan, men de fanns i alla fall i Sverige och var billigare än här. Jag bad min svenska syster beställa och fick dem till påsk. Med gravidyogafilmen hann jag göra andningsövningarna EN gång. Jag födde som bekant i början av juli.... Kom mig bara inte för.

Mammayogan är uppdelad i två delar (plus två delar med andning och en del med avslappning). Den första delen är träning direkt efter förlossningen och sex veckor framåt. Det passet har jag faktiskt gjort två gånger. Heja mej! Det var ett skönt pass med mycket fokus på bäckenbottenträning. Lite lite styrka också, men bara precis vad jag klarade av.

Idag vågade jag mig på passet från sex veckor och framåt. Har de senaste dagarna haft smärtor i ena höften och ljumsken, har t o m haft svårt att gå emellanåt, så jag tyckte jag behövde träna lite för att bli rörligare och kanske bli av med smärtan. Nu fick jag verkligen känna på hur styv och otränad jag är. Kände mig som en stel och styv gammal tant. Det gjorde ju inte saken bättre att instruktören och hennes "elev" på filmen var jättesmidiga. Jag hann inte göra programmet till slut men det var kanske bra...

I ett skede skulle man göra plogen, som en baklängeskullerbytta där man stannar med benen bakom huvudet och tårna i golvet. Jag hann inte se hur de gjorde på filmen. Antar att de bara lyfte benen långsamt och förde dem bakom huvudet i en mjuk rörelse. Yogiskt liksom. Jag fick ta fart från sittande och kasta benen bakåt med mer viljestyrka än muskelkraft och smidighet. Väl där var det svårt att se tv:n så jag frågade mannen vad hon gör med händerna. Höll hon dem som på bilden (så ska man tydligen göra) eller stöttade hon ryggen för att inte komma ur stämning, jag menar ställning... Mannen upplyste mig om att hon höll i tårna.

Jag började gapskratta och sen var det kört med träning för min del. Nu när jag ser på bilden här nedanför inser jag att jag inte hade ryggen sådär lodrät. Jag slängde nog iväg benen så att magen landade i ansiktet typ. Så det var oändligt långt till tårna.

Men jag kommer igen. Det känns som om jag har oändligt långt kvar tills jag kan göra något. Jag har inte ont nånstans (utom den där höften då) men är bara så otroligt styv. Kanske kraftlös också? Har inte testat så mycket muskler ännu, annat än att jag bollar omkring sexkilossonen dagarna i ända. Så kanske inte svag då, men styv. Funderar på att söka mig till simhallen och låta vattnet bära mig och göra mig smidigare som på gravidvattengympan i våras för drygt 10 kg sen. Det funkade ju då.

Plogen. Bild från I Form.