Back to work med dansande bebis

Tv-dansare, lite lik Noa faktiskt

Idag besökte jag mitt jobb och hade Noa med mig. Sällan har jag fått så mycket uppmärksamhet... :) Fast det var nog mest honom alla tittade på och beundrade. Han klarade sig jättebra! Han har ju inte varit med om nåt liknande så jag visste inte alls hur det skulle gå. Vi började med största möjliga volym och rörelse i matsalen. Även om vi inte är jättetysta här hemma alstrar 150 elever och deras lärare lite mera ljud än han är van vid. Men han bara tittade med stora ögon, satt i en helt främmande famn och lät mig äta.

Sen var vi på lektion i min förra klass och jag fick lära mig nåt nytt om spindlar av min vikarie. ;) Det framkom också att en av eleverna hade frågat om min baby kan dansa, han hade nämligen sett en dansande baby i tv. Kanske den på bilden? Eller den här?

På rasten somnade Noa och sov sig igenom nästa lektion (i en annan klass) som jag faktiskt höll själv. Tack för den! Men det hade den goda effekten att den klassen var lugnare än vanligt och till och med kunde leka en lek utan att väcka Noa. Det ska tydligen till hundar eller bebisar för att lugna skolbarn.

Det var riktigt roligt att hålla en lektion igen och det kändes inte helt omöjligt att hoppa in som vikarie ibland. Den där allmänna stressen med möten och tusen olika bedömningsblanketter som jag också hann se idag fick mig däremot inte att längta tillbaka alls. Men nåt inhopp här och där skulle ge lite tillskott i kassan samtidigt som jag skulle slippa den jobbiga biten. Men givetvis inte den här terminen ännu, kanske inte på hela läsåret. Fördelen är att mina föräldrar bor en kilometer från skolan så jag har barnvakter nära.

Men nu ska jag inte tänka jobb alls utan fortsätta njuta av livet hemma med guldsonen. Vi har så mysiga dagar nu, fulla med leenden och gurgel så jag blir bara mer och mer kär i gosgrodan. ♥