Just another Magic Monday

Jag har bloggat några gånger tidigare om särdeles effektiva och lyckade måndagar. Nu har jag haft en sån igen. Den här såg lite annorlunda ut än de förra eftersom jag inte jobbat. Eller det har jag ju, men hemma. Hade tänkt börja dagen med mammagympa i gruppen jag varit med i åtminstone sju gånger redan. Men samtidigt hade jag inte riktigt lust i morse. Vädret var i och för sig helt okej, det vill säga det regnade inte. Men jag kände bara inte för det.

Samtidigt tänkte jag på en text jag råkade läsa om träning igår "Never miss a Monday" och kom ihåg hur skönt det var att åka till gymmet på just måndagar för då var jag igång med träningen redan veckans första dag. Väljer man bort måndag och sen har nåt förhinder på tisdag känns det som om halva veckan redan har gått. Riktigt så är det ju inte.

Nåväl, jag bestämde mig för att träna hemma för jag behövde ändå duscha på morgonen. Men först ville jag smälta frukosten. Jag fixade först med Noas saft som jag kokade igår kväll. Silade och gjorde saftkuber och tre isglassar. Efter diverse annat plock gick jag ut med Noa i vagnen, Selma har fått åka på viloläger till mommo och moffa några dagar eftersom hon haltar lite. Noa somnade väldigt fort och jag vände hem nästan genast för att hinna träna.

Jag vågade mig på dvd:n Functional Training med Annika Sjöö och Michael Hansson. Jag har tränat med den förr och visste att den är effektiv. Med en blandning av muskelträning och konditionsövningar får man både upp pulsen och fram svetten. Bra bra! Vissa övningar var lite jobbiga men överlag gick det över förväntan.

På översta bilden magövningen "Köttbullen"

Lycklig över att ha hunnit träna i hela 45 minuter utan att Noa vaknade drog jag en rövare och bestämde mig för att färga håret. Och medan hårfärgen verkade slängde jag dagens mat, kycklingfiléer, i ugnen. Plain and simple med en massa olika kryddor och inget annat. Sen hann jag också slipa mina torra fötter. Fem minuter före bortsköljning vaknade Noa. Jag svepte in mig i ett tygstycke jag hittade och gick ut och hämtade honom. Det höll på att bli lite spännande eftersom han hade fastnat lite med foten så jag var nära att stå helt topless på gården innan han var loss. Han placerades i badkaret och jag sköljde bort hårfärgen och duschade. Det går bra när det går bra! Den hemmajobbande pappan hade just då ett telefonmöte så man kan säga att jag hade tur.

Efter duschen lärde jag mig en ny sås, hollandaise och sen åt mannen och jag en fakirmåltid á la LCHF. Endast kött och fet sås, men ändå gott. Jag hade tänkt göra grönsaker till mig men hann inte. Bara för att ha det till hands kommer såsreceptet här:

Hollandaisesås
Smält 150 g smör.
I en annan kastrull rör man ihop 3 äggulor och 2 msk vatten. Värm blandningen under vispning. Dra bort kastrullen när såsen tjocknar. Vispa ner smöret i en tunn stråle.
Krydda med vitpeppar och citronsaft. Eventuellt också salt men det behövdes inte i min sås.

Pust, där var maten alltså fixad och inprickad i mannens "lediga" timme mellan två telefonmöten. Det är inte så lätt alla gånger att passa båda mina gubbars tider...

I något skede har jag också hunnit baka osaltat bebisbröd till Noa och nötmaränger av de äggvitor som blev över från såsen. Noa uppskattade sitt bröd och halvlåg i min famn en lång stund och åt sin brödbit väldigt meditativt. En "lång" stund var i det här fallet kanske tio minuter, man får inte längre stillsamma stunder med en elvamånaders som just lärt sig gå. Vet inte när det senast inträffade heller. I april?

När mannens jobbdag slutade gick vi ut en stund. Han skruvade bort mitt ena bildäck och fick loss en sten som fastnat och låg och gnisslade mellan en bromsskiva och en annan plåt (eller hur det nu var han sa). Under tiden band jag upp den enda blommande björnbärsbusken och planterade om en tomatplanta och min sommarblomma från loppisracet. Det är en purpurvinda och jag väntar spänt på att den ska börja blomma och att se hur högt den vill klättra. Jag har gett den möjlighet att nå takhöjd nu via stegen. Möjligen har jag för höga förväntningar...

I ett skede tyckte jag att jag var så himla effektiv men nu känns det som "var det inte mer". Det är i och för sig en mängd småsysslor, men utan en lilleman att vakta skulle de inte ta så mycket tid. Det är väl det som är grejen. Att få mycket gjort trots att han är med. Såna dagar känns lite extra lyckade.

Inläggsrubriken är förresten en liten liten omskrivning av låten "Manic Monday" med Bangles.