Det här låter säkert töntigt. Men en sak som irriterar mig något enormt är saker som faller. Det första jag tänkte på var väskor som rasar ner från axeln, speciellt när man har mycket att bära. Tänk babyskydd och en matlkasse och så halkar den tunga skötväskan ner från axeln och så står man där med den tunga väskan i armvecket. Eller när jag släpade en massa väskor och grejer till jobbet.
Men också annars får jag en massa saker att falla. Lägger ifrån mig glasögonen på nattduksbordet (som är ganska litet och runt) och så skramlar de ner på golvet där jag inte vågar låta dem ligga med risk för att stiga på dem. Och när jag tar upp dem igen sveper jag ner handcremen eller nåt annat. Idag när jag dammsög lyfte jag upp en strumpa på en stol och den trillade genast ner igen. Jag menar, hur svårt kan det vara?
En annan sak som irriterat mig på sista tiden är att väldigt väldigt många i vår by går på fel sida av vägen. Speciellt när jag går ensam med både barnvagn och hund är det jobbigt att möta nån som kommer gående på fel sida samtidigt som det kanske passerar en bil på den smala och krokiga vägen.
Och så folk som jämt ska först. Framförallt gäller det personer under 20 som alltid tycks behöva komma fram väldigt fort. Igår var jag på stan med barnvagnen och det är inte roligt när det är trångt och mycket folk. Det blir ju inte lättare när vissa tycker att de måste tränga sig förbi eller komma så fort fram så man själv måste väja undan. Igår fick jag gå halvt tillbaka in i en hiss som jag var på väg ut ur för att två tjejer stormade fram. Kunde inte hålla mig utan frågade lite surt om det är bråttom.
Och till sist när enkla saker inte funkar. Just nu står det helt still med detaljerade exempel, men till exempel när nånting som är väldigt enkelt att göra med en hand plötsligt är helt omöjligt att göra när den andra handen plötsligt är upptagen.
Nu vill jag poängtera att det här inte är några stora problem i mitt liv. Det är klart att det finns värre saker som svält, trafficking, våldtäkter, krig och en massa elände, men så här tolkade jag uppgiften om vad som gör mig vansinnig i vardagen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar