Om att flytta bussen

Igår mötte jag en av de mest fascinerande människor jag nånsin sett. Eller kanske inte mötte, jag fick sitta tillsammans med ganska många andra och lyssna på hans livsvisdom och positiva attityd. Och vilken kämparglöd och seg vilja. Ge aldrig upp. Försök med det som är svårast. Om livet brottas med dig, boxa tillbaka. Om du tappar brickan med blodpudding och lingonsylt, ställ dig sist i kön och hämta en ny. Igen och igen, på sjätte försöket kanske det lyckas.

Mannen heter Jonas Helgesson och har en cp-skada. Mot alla odds har han lärt sig att gå. Trots att läkarna förutspådde motsatsen har han lärt sig tala. Och han gör det bra! Han lever på det och han både roar, lär och berör.

Det är svårt att sammanfatta i skriven text, men redan det att jag berättat om honom i tre olika klasser redan idag och visat en filmsnutt för de lika fascinerade eleverna säger väl en hel del. Jag köpte genast hans böcker, men han såg så trött ut och det trängdes så mycket folk så jag vågade inte be om autografer. Den första "Grabben i kuvösen bredvid" hade jag hört om tidigare, men "Ett CP-bra liv" är alldeles ny. Köp dem! Eller låna av mig när jag läst klart.

Du kan också titta på samma film som jag sett fyra gånger nu och få uppleva en del av det jag fick igår. Och bussen? Precis som i tv-programmet Extreme Home Makeover måste vi lära oss att flytta bussen och se allt det fina som finns bakom. Den människa som finns bakom handikappet, som inte är sitt handikapp, men som ofta har ett utseende som sticker ut. Men också se människan bakom alla möjliga slags "skymmande ytor".

Har man fått livet som gåva efter att ha varit utan syre i 40 minuter kan man kanske se livet, ja varje dag som en fet bonus. Kan jag det? Kan du?

Bilden är en pressbild från Jonas´ hemsida.

Vinterns projekt?

Jag har snart stickat klart ännu ett sockpar. Nu för tiden startar jag inga större projekt än så. En tröja till mig själv skulle jag aldrig orka sticka. Eller kanske, om jag visste att den blev bra, men jag har för många halvfärdiga eller misslyckade projekt bakom mig. I högstadiet stickade jag minst 4 tröjor till mig själv!

Jag har stickat tröjor till små syskonbarn och kompisars barn tidigare, bara för att de är så små och går snabbt. När jag var gravid första gången påbörjade jag en liten kofta, men den stannade på hälften, precis som babyn...

Igår rensade jag en gammal arvegodskista som står i hallen under trappan. Den följde med med sitt innehåll i flytten för ett år sen. Nu fick den ge plats åt vinterbyxor och annat skrymmande istället. I kistan hittade jag en massa olika garner och underade vad jag ska göra med alla. Jag trodde att jag redan skänkt bort en massa i samband med flytten. De fick i alla fall plats i ett annat skåp.

Idag hittade jag den här länken, sticka små enkla tröjor i ett stycke till nyfödda och skicka till Etiopien? Det låter ju lite långsökt, men varför inte? En hel del av garnen går nog att använda.

Här är en beskrivning på svenska:

• Lägg upp 70 maskor
• Sticka 2 räta, 2 aviga i 22 cm
• Sticka rätstickning med 24 m, 2 r 2 a med mittersta 22 m, rätstickning med 24 m i 3 cm
• Maska av de mittersta 22 maskorna och sticka rätstickning i 3+3 cm på vardera axeln
• Sticka rätstickning 24 m, lägg upp 22 m (2 r 2a), rätstickning 24 m
• Fortsätt så i 3 cm
• Sticka 2 r 2 a över hela i 22 cm
• Sy ihop sidorna, lämna öppningar för armarna

Mönstret är uppgjort enligt Novitas Nallegarn (st 3-3,5), till en tröja beräknas gå åt ca 100 g garn.

Kansk jag skulle ha som mål i höst: mindre dator, mer välgörenhet? :)

Pojke försvunnen

Ny bok på gång. Så skönt att få läsa en deckare igen efter att ha läst svår kurslitteratur i flera veckor. Åttonde boken om Maria Wern. Att läsa hela serien på en gång ger lite mervärde då det händer en del i privatlivet också. Har några till i hyllan.

Däremot har jag lagt bort boken av årets Nobelpristagare. Jag kom aldrig in i den. Nobelpristagare eller inte, det finns för lite tid att läsa jobbiga böcker...

Must see!

En storfavorit just nu är Sommarpratarna i SVT play. Såååå intressanta diskussioner mellan människor med alla möjliga livsöden. Man blir gripen, skrattar, får insikter och en massa tankar.

Hittills har jag sett tre av sex program. Det första är bäst hittills, men personerna på bilden.

Gå du och gör sammalunda. Klicka HÄR.

Goda tankar

...men samtidigt ett varnande finger!

En helg borta med mycket bilkörning blir lätt en helg med mycket godis... Så även denna. Dessutom har vi ätit supergod mat. Men mat måste man ju få äta ;)

Den här hösten har jag varit ganska flitig på gymmet och i början sprang jag ju lite. Men nu kommer jag inte ifrån det att många byxor sitter tight. Det är nog dags att tänka lite på intaget igen. Eller var nu felet är. Det är till och med så att jag hoppas att jag skulle vara gravid så jag skulle vara förlåten, men så är det inte ;)

Men ändå. Jag sätter in bildbevis av jeansen jag hade på mig igår. Bortsett från att det måste vara nåt fel på storleksangivelsen, så är det ändå nåt att vara stolt över. Jag har haft byxor med en sexa som slutsiffra också...

Fortsätt åt rätt håll nu bara! :)

Vintervärme

Unnande mig en ny jacka också. Jag köpte en billig svart ifjol eller året före, men den är dels för kall och dels i princip likadan som den föregående. Jag har en tråkig beige som är lite varmare, men den börjar vara gammal, nött och trist.

Nu blev det överraskande nog en VIT. Jag lade med flit in en röd av samma modell, eftersom den vita ser så fyrkantig och bylsig ut. Det var den inte. Nåja, den är ju inte liten och nätt heller, men bilden gjorde den inte rättvisa. Dunjacka i lite annan modell än jag sett förr, den här känner man sig inte som en michelingumma i och den värmer långt ner på låren. Må vintern komma, jag är redo.

(fast jag kan också vänta två månader eller så...)

Boots made for walking

Kanske ett fynd? Inga klackar att stiga snett med, ändå snygga och inte för "tantiga" och funkade utmärkt att promenera 3 km med på första försöket. Och de är ju inte meningen för långpromenader heller. Funkar dessutom både innanför och utanpå jeansben.

Märket är Duffy och affären heter Kenkämarski.