Vårsolen!

Kanske lika bra att inte skriva så mycket, låter bilderna tala så blir det publicerat samma dag...

Att gunga är livet!

Vagnpromenaderna är inte längre what they used to be...

Solbelyst gosse och gosse som mediterar i skogen.

Kullfallna träd kan vara bra till mycket. 

Man kan hoppa ner också, helst i någons famn.

Det brukar tipsas om att skaffa en hund eller annat trevligt husdjur
om man vill bli lyckligare. Jag rekommenderar en sån här. Funkar varje dag.

Årets första kaffe ute på altanen.

13. Kolla! Här är en av mina favoritplatser!

Jag tänkte spontant på skogen dit jag går nästan varje förmiddag med barn och hund. Men det är ett lite tråkigt svar. Borde kanske ta mig utanför om inte boxen så i alla fall min lilla mammabubbla.

Sonen får hänga med på ett hörn i alla fall för här blev han till... ;) Den kanske bästa och skönaste veckan hittills i mitt liv på tumanhand med Älsklingen på Kreta.

Nehepp. Hade inga bilder därifrån i datorn och orkar inte hämta och koppla till den externa hårdskivan. Det får bli stranden vid mina föräldrars sommarstuga. Nästan privat fast det har börjat tränga sig på folk från sidorna numera. Då vi var små var det bara vi här. Har alltid tyckt den långgrunda stranden varit jobbig men med litet barn är den perfekt! I sommar måste vi se till att vara där oftare för Noa älskade strandlivet. Då blir det kanske flotte och rutschbana också. Och fler roddturer än i år.

Underbara ljusa sommarnätter! Fotat klockan 23.20 den sjuttonde juli, nästan en hel månad efter sommarsolståndet alltså.

Fixa julen

Snön kom med lite julkänsla. Eller vad det nu beror på. Igår packade jag in den första julklappen (har flera andra på kö) och idag lånade jag en bok på bibban. Det står i inledningen att den ska vara för alla dem som inte vill stressa ihjäl sig före jul men den innehåller minsann ganska invecklade recept. Hittade i alla fall några godingar att bidra med till en redan inbokad glöggkväll i december.

Sen grävde jag fram de loppisfyndade tomtekläderna och matchande röda stövlar, även de från loppis. Meningen var bara att prova kläderna på Noa för att planera vidare senare. Men sen kom jag att tänka på att vi har snö nu och kanske inte senare så vi gick ut en kort sväng och fyra minuter senare hade vi kanske årets julkort klart. Heja heja, det går bra nu! :)

En underbar dag!

Det finns bra dagar och så finns det fantastiska. Idag har det varit en sån dag. Vi har gjort en massa olika saker och allt har varit toppen! Visserligen var Noa vaken väldigt tidigt. Nu förstår jag vad alla som förfasat sig över klockflyttandet har menat... Men vi hade ändå en mysig stund på tumanhand. Jag steg upp med honom så att pappa skulle få sova ut.

Efter frukost klädde vi på oss för promenad. Ungdomarna engagerades för att packa ihop studsmattan...

... och placera ut gallren runt fruktträden. Många små detaljer man ska minnas då man har hus och trädgård, men det tar sig!

Sen marscherade vi ut i skogen. Roligt att få ha pappa med som omväxling! Han har bråda tider på jobbet på vardagarna. Jag önskar så att Noa ska ha kvar den här glädjen i att röra på sig och vara ute i naturen. Kan inte säga att jag hade det själv i barn- och ungdomen, men hela vardagen var i alla fall mer rörlig då än nu. Lätt att bli sittande med allt möjligt i dagens samhälle. Hoppas han fortsätter dra ut oss sen när han blir lite äldre också!

Jag vet inte hur vi ska ta oss ur den här roliga grejen jag introducerade för honom i veckan- rutscha på stenen. Det kan nog vara förödande för hans kläder i längden... Han brukar få åka två gånger, sen är han nöjd att springa vidare på annat. Men jag är fascinerad över att han minns varje gång och rusar fram till stenen och vill upp. Med lite snö blir det lite bättre glid.

Och så detta gående! Att han orkar?! Igår satte jag stegmätaren på honom på skoj. Han gick över 1000 steg före frukost och drygt 4000 med morgonpromenaden. Sen fick han vara utan.

Vi lämnade pappa och hunden hemma och gick en extra sväng så att Noa hann somna i vagnen. Så vackert ute idag! Under tiden bytte pappa och tonårstjejen till vinterdäck på båda bilarna. Tack för det!

På eftermiddagen när det började skymma promenerade vi iväg till gravgården. Nytt barn, nya seder. Han ville förstås gå igen. Tur att det var gångbana nästan hela vägen.

Ibland fick vi honom ändå övertygad om att ståplats kan vara helt okej också. Jag får lite Titanicfeeling när han står sådär och spanar. Ni vet den här scenen.

På gravgården gick vi in i skift. Jag väntade utanför med Selma. Sen gick jag in med mannen och tände ett ljus för våra tre änglar och ett för alla våra släktingar som vilar någon annanstans, min mommo och fammo, moffa och faffa som jag aldrig hann träffa och K:s släktingar. Fint att det finns en gemensam plats.

På väg hem satt Noa i vagnen hela vägen och jag sprang med honom största delen eftersom han var både trött och hungrig. Efter lite mat var han ändå redo för bastubad och sen blev det våfflor som storasyster stekte. 

Sen nattade jag honom och låg och myste och slumrade mellan varven i över en timme. Pappa fick en värdefull filmkväll med tonårsdottern, lite därför jag höll mig undan också. Och så på kvällen kom det lite snö. Den har jag dock inte orkat gå ut och fota så vi får nöja oss med en bild från första snön, 24 oktober.

Over and out! Nu får jag krypa ner i sängen med mina Älskade. Åh, vad jag är rik!

Höstmys

Hösten är ofrånkomligen här, med den både mörker, ruggighet och kyla. Oroväckande många verkar ha jättesvårt med hösten. Det skrämmer mig lite. Jag brukar tänka att man kan inte leva här i landet om man bara verkligen lever bara en fattig tredjedel av året.

Linn Jung skriver om samma sak i sin blogg. "För väljer man att leva i Finland, så kan inte SJU-ÅTTA-NIO MÅNADER BARA GÅ UT PÅ ÖVERLEVNAD." Hela inlägget om höstsurvival kan man läsa om här. Bland annat tipsar hon om att vara ute varje dag oavsett väder och att se till att umgås med folk fast man hellre skulle ligga i soffan och slöa.

Här får ni min första oktobervecka i bilder. Inte helt usel, visst?

Första frosten första oktober.

Mitt höstaltare extra allt. Lönnlöv både från ifjol (hittade några i en tidning som glömts i press) och i år. Tyvärr aldrig lika färgsprakande som då man plockar dem. Renen (Noas!) och stenarna påminner om vår härliga fjällvandring. Ekollonen plockade jag vid ruinerna i Gamla Vasa efter gympan i torsdags. (Och en malplacerad fyr som står i ett hörn och skäms för att jag inte orkade flytta bort den)

Lyktan till vänster är köpt i Umeå men finns numera också på Minimani tror jag. Den högra är från Indiska.

Idag tog jag in några kvistar aronia i vackra färger. Bilden är däremot makalöst slarvigt tagen.

Och så kanelbullens dag igår! Samtidigt också mina föräldrars 45-åriga bröllopsdag. Hurra för kärleken!

Och vacker dimma över vägen (och resten av omgivningarna) häromkvällen. Visst är det lite mysigt med mörker också? Men jo, vintern är oändligt lång och sommaren som tog slut för fort (igen) var alldeles alldeles underbar. Kanske den här vintern blir bättre än nånsin då jag har en liten kille som varje dag VILL ut. Ibland så pass att han gråter och pekar ut genom fönstret och säger "däää". Ut ska vi gå och bra ska vi må! :)

Höstvädret hörni!

Det blir så himla mycket roligare med en ettåring! :)

Dagens (!!) bilder

Min blogg blir ofta lidande av att jag inte hinner/orkar redigera de bilder jag vill lägga in. Nu bestämde jag mig för att låta dem vara oredigerade för att för en gångs skull få in ett aktuellt inlägg. Har massor med sommarbilder jag gärna skulle berätta om också men det känns mer och mer onödigt ju mer tiden går. 

Nu känns det som om hösten är här riktigt på riktigt. Blommorna har bytts ut till höstvarianter och kvällarna är så mörka så man kan tända ljus och lyktor. Maken som har haft sin sommarsemester först nu börjar jobba imorgon så nu är det verkligen finito på sommaren. Vemodigt och tråkigt. Har nog aldrig njutit av en sommar så mycket som i år med en badande och sandlådelekande liten kille. Nu kan vi inte längre bara gå rakt ut och kasta på en keps i förbifarten nu ska det vara jacka, utebyxor, mössa och vantar. Det där med att springa ut och in lite spontant funkar inte.

Experimenterade med kameran idag för att inte behöva använda blixten. Bjuder på en bild som inte alls blev som den skulle men ganska rolig ändå.

Blomlådorna blev av med sina sommarpetunior och fick istället calluna, murgröna och några lyktor.

Sen tog jag också några bilder på den korta promenaden med hunden. Vacker dimma!

Vissa bilder behöver man kanske klicka på för att alls se nåt....

Väl hemma tog jag några bilder med trappstaketet som stativ och fick det bästa ljuset. Det som stämde mest med verkligheten också.