Innehållsrik sportlovsvecka

Även om jag själv inte har varit mer ledig än vanligt och pappa jobbat på som vanligt har vi haft två lediga tonåringar och jag har också dragit nytta av daglediga vänner och släktingar. Såhär mycket har vi knappt gjort på en hel månad tidigare. :)

Måndag: Skickade iväg tonåringarna och lillgrabben till lekhuset Swingeling. Skulle själv skriva hemtent men efter både mathandling och hundpromenad återstod inte så mycket, men nåt fick jag i alla fall gjort.

Tisdag: Åkte iväg igen med alla tre barnen och plockade upp den äldsta i stan och for på morgonsim i Tropiclandia. Jätteskönt och jätteroligt! Sen åkte jag till universitetsbibban för att skriva på den jäkla hemtenten (medan barnen stannade hela dagen hos systern i stan) och där satt jag sen i över sex timmar (inklusive matpaus) eftersom den engelska huvudboken är så himla krånglig. Fast största problemet är kanske att jag inte tycker att den svarar på frågorna.

Onsdag: Åkte iväg lite längre, till en vän/kollega i Nykarleby och efter det till min syster med familj. Dit gick hela dagen igen.

Torsdag: Dagen då vi bara skulle stanna hemma... Lyckades ganska bra men måste ändå handla lite mat och passade på att besöka ett loppis samtidigt. Ett jag inte varit till på flera år och nog inte har så bråttom till igen. Fast några saker fyndade jag ju trots att det var lite ofräscht. Kronan på verket var en löprunda som slog mig själv med häpnad igen. Det var kallt och blåsigt så jag hade inte lust att springa så långt. Samtidigt brukar jag ångra mig efteråt om jag fegar ur och springer kortare än jag skulle klara av. Siktade på 4,2 kilometersrundan men lovad mig själv att ta en kortare väg hem om jag ville. Tydligen ville jag inte det utan tog till och med en längre sväng som slutade på 5,8 km! Vad tusan?! Jag som trodde att tanten var helt otränad. Yey, snart får jag anmäla mig till Midnattsloppet, det känns ju inte alls omöjligt längre. Är helt fascinerad av tanken att om några månader (veckor??) kommer alla vägar att vara torra och isfria. Tänk att vi faktiskt har det så ibland! Lyx!

Fredag: Nästa lugna hemmadag... Hann gå ut med hunden redan strax efter 10, därefter dammsuga. Sen åkte vi hela familjen (också pappa!) till stan på sen lunch/tidigt fredagsmys och åt varsin hamburgertallrik på Pancho Villa. Hade en finfin rabattkupong men det var samma pris för lunchhamburagre ändå... Vi hann också in en sväng till billiga varuhuset och stora grabben som letat skor hela vintern hittade ett par som nu var på rea och sen dessutom såldes för halva reapriset, 22 euro passade oss finfint! :) Där fick jag mig också veckans fredagsblommor som belöning för dammsugningen. Nejlikor brukar vara hållbara och dess kommer att slå alla rekord eftersom de är av tyg. Hela 1,50 kastade vi ut på dem. Körsbärsblommorna hade jag sedan tidigare. Så nu sitter jag här och latar mig och dricker kaffe och tycker att jag har fått ganska mycket gjort idag också. Jag har ju faktiskt gått ännu en promenad idag så att sonen fick sova.

Skön rensning och glatt givande

Jag har äntligen kommit nån vart med Noas blivande rum. Blir ibland lite illamående av det faktum att de flesta redan ställer i ordning barnrummet innan barnet ens föds. Snart har vi en tvååring... Men å andra sidan fanns det inget ledigt rum för honom förrän han var ett halvår gammal och sen har det bara varit fullt upp med annat.

Nåja, förra veckan tog vi ett stort kliv framåt. Packade ihop flera påsar och lådor med udda lakan, gardiner och sånt och fyllde en hel plastsäck (och fick samtidigt lediga förvaringslådor till annat). Igår förde jag iväg två stora plastsäckar till en flyktingförläggning som glatt tog emot. Den ena säcken innehöll urvuxna tonårskläder och enstaka urvuxna babyplagg. Samtidigt slängde jag med en ask med diverse smycken. Hade sorterat ut alla som inte var värdefulla eller speciellt omtyckta eftersom jag ändå inte klarar av att använda smycken längre. Hade också fotat dem för att försöka sälja eller skänka bort dem via nån facebookloppissida. Men oj, vilken lättnad det var att bara stuva ner dem i säcken och bli av med dem utan att behöva anstränga mig desto mer.

Hoppas de gläder nån som kanske inte annars har så mycket glitter i sina liv...

Och det lustiga är att rensande föder mer lust att rensa. Jag stirrade in i mitt klädskåp och rafsade snabbt ihop fem tröjor som fick åka med. Också flera par skor som ändå inte blir använda. Nu vill jag plocka bort mer mer mer... :)

Fixade också ett annat litet problemområde häromveckan. Trodde att jag hade nån slags ordning i vårt medicinskåp. Hade städat och sorterat ganska nyligen. Men allt bygger på bra förvaring. Köpte nya lådor som hade lock och därmed kunde staplas och vilken skillnad det blev! Nu hittar man allt och kommer åt allt mycket lättare. Dessutom lätt att lägga tillbaka saker på rätt ställe. Heja mej liksom!

Såhär när jag ser före-bilden som dessutom helt saknar skärpa pga en kameramiss (svårt att fota en före-bild efteråt...) kan jag inte förstå hur jag kunde tro att det fanns nån slags ordning?! I bakre raden står två röda kexlådor i plast (o så käcka men det var vad jag hade just då). Längst fram till vänster ligger en fin medicinlåda i trä med glaslock. Annars väldigt trevlig men det visade sig att den var väldigt opraktisk eftersom facken är för smala för alla vanliga medicinlådor. Dessutom är hela lådan för låg för att man ska kunna ställa lådorna på högkant. Till höger en diverselåda (svart urdiskad köttlåda) där det visade sig att allt småningom hamnade för ingen visste var något skulle vara.

Så här blev det sen då. Fem små plastlådor gick åt. Ändå kastade jag flera förpackningar och lade innehållet i askarna. Inga mediciner men t ex finnrexinpåsar och sånt. I den krångliga trälådan fick olika typer av stödbandage och lösa plåster ligga.

Systemet är testat och godkänt eftersom vi har en förkyld i huset. Rätt låda plockas ut och in flera gånger om dan och det är lätt att hitta och hålla ordning också efteråt. Heja mig som sagt. :)

Lagom dos av Alla hjärtans dag

Min första rubrik var "Alla hjärtans (hatade) dag", men sen ändrade jag mig. Den här dagen har haft en liten tagg i sig av negativa statusar och kommentarer på facebook. Många tycker att den här dagen är enbart jobbig och hemsk. Det gör mig ledsen, inte för att dagen i sig är speciellt viktig utan för att det finns så många sår som gör att man hatar.

Självklart finns det såna också som tycker bara lite illa om och tycker det är ännu en onödig köpfest. Och att man inte ska ha en enda dag då man pratar om kärlek och vänskap lika lite som mors- och farsdag behövs.

Jag håller inte med. Däremot tycker jag förstås att alla får tycka som de vill och fira som de vill. Visst ska vi visa kärlek mot både vänner och mammor alla dagar på året. Det hindrar väl ändå inte att vi sätter in ännu några dagar med guldkant och får fira lite extra. Nån köpfest behöver man ju inte göra det till för det. Jag tycker inte om när man ger presenter för att det ska vara så och man krystar fram något bara för att. Däremot tycker jag om att ge (och få) gåvor som uppskattas och gläder vilken regnig torsdag som helst.

Dagens gåva syns på bilden ovanför. Jag varken förväntar mig eller kräver att min man ska ge mig något på Alla hjärtans dag. Det är inte hans grej och jag vet vad han känner för mig ändå. Men då vi handlade mat häromveckan råkade jag se lådan och "tipsade" lite "försynt" om att det där är ju jättgod choklad så en sån kunde man ge åt nån på vändagen. Han tyckte vi skulle köpa den direkt för annars skulle han varken minnas eller komma sig för.

Själv föll jag för reklamen i min mailbox som berättade att man fick göra fotoböcker till rabatterat pris till vändagen. På en kvart svepte jag ihop några foton av Noa, hans pappa och syskon till varsitt litet minialbum som de alla fick. Noa bläddrade så glatt så jag bestämde genast att jag måste göra en bok till åt honom med närmaste släkten och kanske också deras bilar.

Till frukosten skulle jag plocka fram en ljuslykta med hjärtan och fick med mig en hel drös med olika röda stakar. De lyste så stämningsfullt vid kvällsgröten. Blommorna är dock inte dagens fådda utan en billig rosbukett från matbutiken som är inne på sin andra vecka redan. Den har jag köpt helt själv för jag kan och är den som vill ha blommor ibland.

Så väldigt mycket mer har vi inte firat. Maten var helt vanlig men vi festade till det med fastlagswraps. Men det var mer för att barnen inte är här på fastlagstisdagen och den äldsta systern fyller år nästa vecka så det blev ett tredubbelt kalas. Och för att jag ville testa att baka wraps. Fast det där sista var lite ljug för jag testade redan förra veckan. Bilden nedan togs då. Men då fick de stora barnen inte smaka och så kunde vi ju inte ha det. Eller hur?

Den evighetslånga att-göra-listan

Det är inte bara bloggandet som släpar efter. Förutom det eviga sisyfosarbetet med att laga mat, plocka disk, tvätta, vika tvätt, plocka klossar, bilar, lock, burkar, bilar, böcker och annat från golven, dammsuga osv finns det en massa andra saker som står på kö. Visserligen är jag "ledig" största delen av dagarna men dygnets timmar räcker inte till då jag vill:

• läsa fler böcker
• lyssna på pod-radio
• se några ytterst få tv-program och -serier på nätet (jag har inte och kommer säkert aldrig att börja följa några evighetslånga serier med en massa säsonger)
• få ordning på mitt arbetsrum
• få ordning på Noas rum
• hänga upp en massa tavlor som vi ännu inte har utan borde kanske
• fixa förstoringar av fina foton och på tal om foton
• göra fotoböcker om Noas liv och
• vår fina Lapplandsvandring
• orgaisera förrådet
• träffa fler människor
• fota mer
• blogga mer
• sticka en massa
• träna mera...

Ja, det tar liksom aldrig slut. Har jag för många önskningar eller är jag bara dålig på att använda min tid. Förutom allt ovanstående ska jag ju hinna studera också. Känns inte så mycket den här terminen men just nu har jag en hemtent som ska vara inne på fredag. Har skrivit två av tre frågor redan så där ligger jag faktiskt ganska bra till. :)

Vinke vink

Nu har vi vinkat av pappa som åkte iväg på hockedomaruppdrag halva dagen. Hemma blev två latmaskar som ska pyssla lite utan nån direkt tidspress. Har tänkt försöka vaxa in matbordet, den förhatliga turkosa vaxduken (som kändes fräsch i våras) har åkt av. Sen blir det lite mer julklappspyssel också. Fortsättning från gårdagen.

När det blev pannkaka av allt

 Det blev en kockande förmiddag för lilla grabben idag. (Som vanligt hinner jag inte publicera ett inlägg samma dag jag börjar skriva så det var egentligen igår men det har väl ingen betydelse). Vi började i vanlig ordning med att koka morgongröt. Idag blev det bara åt pappa och mamma eftersom han matstrejkat (eller i alla fall grötstrejkat) de två senaste morgnarna. Men att koka är roligt!

Noa står på en pall och häller själv vatten i kastrullen och öser i havregryn. Och sen rör han så länge han får. Idag avbröt vi rörandet och åt persimon istället. Han åt mer än halva den stora frukten.

När han ätit klart och blev frisläppt ville han till spisen igen och stod och plockade med kryddburkarna som står på arbetsytan bredvid. Jag insåg att han måste få pyssla mera.

Tog fram en bunke och några ägg och diskade hans leksaksbestick från Ikea. 4 ägg började vi med för att göra det riktigt matigt. Sen vispade han ner mjölk, havregryn, speltmjöl och riven ost. Fördelen med pannkaka är att det inte är så noga med mängderna.

Om nån har frågat sig hur "pösa av stolthet" ser ut kommer bildbevis nedan:

Sen smörjde jag en ugnsform och ställde den bredvid skålen och gav honom lilla sleven. Inga instruktioner behövdes, han började ösa. Hann till och med peka på lampan mellan varven. Som synes orkade han ösa länge med sin lilla skopa. Den sista skvätten hällde jag i.

Till sist strödde han ut skinkkuber och strödde på mer riven ost och oregano. Det blev en ganska tunn pannkaka men det var bara bra för då blev den fort klar.

Helt rosaskimrande perfekt var det ju inte, han hann med lite bus medan jag satt på andra sidan bordet med kameran. Han hann också ösa några skopor åt fel håll så det fanns en del att torka, men hej han är ett år!

Medan pannkakan gräddades kokade han gröt åt sig själv och slevade snabbt i sig nästan hela portionen. Sen åt han en ganska rejäl portion skinkpannkaka också.

Om ett halvår eller så kanske jag kan ligga på soffan på dagarna och be honom fixa allt, eller vad tror ni? :)

Kolla nu har jag listat nåt igen

7. Kolla så här ser jag ut idag såg jag ut i fredags....

Dynvaret jag klädde mig i var kanske inte så klädsamt men det fanns inte tid att byta. (Jag har faktiskt en midja). Här alltså på väg på kurs igen. Vad jag gör med handen är en smula oklart såhär i efterskott. Men faktum är ändå att skjortan (från Kappahl) är det första av de plagg jag äger som jag har sett i ett modereportage i en tidning, visserligen Tara för vi över 40, men det är ju det jag är. 

8. Ibland blir jag avundsjuk på...
Folk som har minimalistiska hem och har en plats för alla sina grejer som dessutom är ytterst få. Och ja, jag vet att man kan lösa det och jag rensar och rensar....

9. 5 saker jag borde ta tag i...
Se ovan kan man väl säga. Kunde göra frågan enkel och räkna upp fem olika platser i huset men jag ska försöka med nåt annat.

• göra äppelmos av de sista vinteräpplena innan de ruttnar bort
• jobba med Noas fotobok
• och fotoboken från vår fjällvandring
• gräva ner tulpanlökarna men då måste rabatten rensas och jord påfyllas
• okej då, fixa Noas rum då...

10. Kolla! Här har jag ritat en hund.
Eftersom jag sitter vid datorn ritade jag i datorn, med musplatta. Mannen är imponerad. Det räcker. Ingen annan behöver jubla.

11. Månadens färg är givetvis
Turkos, liksom alla andra månader. Dock längtar jag efter att ta bort vaxduken och testa att vaxa ekbordet istället. Det måste ju ske till jul i alla fall.

Och hepp hepp, ett litet pyssel. Limma fina papper på fula tändsticksaskar. Piggar upp mycket! Ljuset från Ikea och staken från loppis tror jag. Vaxduken från Ica Maxi i början av året.

12. Hepp! Dagens filmtips!
Där har jag inget att bidra med. Vet inte när jag senast såg en hel film eller tv-serie för den delen. Men tipsa gärna! Förr eller senare ska det väl ske.

Hela listan hittas här.

Ibland, kolla, hepp, månadens :)

Så var det det där med listor då igen. Femte Sjätte dagen och jag ligger redan två tre efter (ja ni ser). Hipp hurra. Nåja, vi betar av dem. Ifall jag har nåt att säga...?

3. Ibland tänker jag att jag borde

• sova mer
• städa mer, typ hela tiden
• äta nyttigare 
• dricka mindre kaffe (fast jag dricker redan ganska minimalt för att vara kaffedrickare)
• göra tusenfalt fler knipövningar
• sluta äta vid datorn eftersom jag alltsomoftast har en smula under någon tangent som därmed blir svår att trycka ner. N kan ju gssa vlken bokstav det är för närvarande.

4. Kolla! Här är en bild på mina fötter i ett par skor jag gillar.

Nä. Jag har inga speciellt underbara skor som jag vill visa upp för tillfället. Visar istället dem jag använder dagligen. De är ganska avskyvärda duntofflor som jag har inomhus eftersom vi har så kalla golv. Helst skulle jag ha helt vanliga yllesockor men har nött hål på så många par så jag sparar de sista och nöter dunpåsarna istället. Men det är lite obehagligt. De är för stora och glider iväg efter bara några steg och gör att mina fötter ser helt förvridna ut. Inget ont om såna som har såna här fötter av födsel eller skada men det är lite läskigt att titta ner och se sina någorlunda okejiga fötter så här.

Hissar jag upp dem blir de förstås så snygga så de skulle platsa på en bal på slottet men det håller som sagt i sig efter tre-fyra steg så det är inte lönt. Skulle gå sämre än för Askungen.

Inte riktigt rena och vita längre så snart får jag nog kasta dem. :)

5. Hepp! Dagens boktips!

Tja, boktips och boktips. Jag lånade den till surfplattan igår kväll och hann till sidan tolv innan jag somnade. Men jag har hört väldigt mycket bra om den och tyckte det var vansinnigt skönt att läsa en bok igen. Kom på att jag inte har läst nån på hela hösten!!! Förutom nån enstaka kursbok. Men det räknas ju inte. Alls. Gone girl i alla fall.

6. Månadens djur är givetvis...

Egentligen alla djur som låter "hääää" (med farligt morrande rasp långt ner i halsen, det är lite svårstavat. Det vill säga hundar (Selma i synnerhet), åsnor, grisar och talgoxar.

"Kan vi inte bara dra åt skogen?!"

En underbar dag!

Det finns bra dagar och så finns det fantastiska. Idag har det varit en sån dag. Vi har gjort en massa olika saker och allt har varit toppen! Visserligen var Noa vaken väldigt tidigt. Nu förstår jag vad alla som förfasat sig över klockflyttandet har menat... Men vi hade ändå en mysig stund på tumanhand. Jag steg upp med honom så att pappa skulle få sova ut.

Efter frukost klädde vi på oss för promenad. Ungdomarna engagerades för att packa ihop studsmattan...

... och placera ut gallren runt fruktträden. Många små detaljer man ska minnas då man har hus och trädgård, men det tar sig!

Sen marscherade vi ut i skogen. Roligt att få ha pappa med som omväxling! Han har bråda tider på jobbet på vardagarna. Jag önskar så att Noa ska ha kvar den här glädjen i att röra på sig och vara ute i naturen. Kan inte säga att jag hade det själv i barn- och ungdomen, men hela vardagen var i alla fall mer rörlig då än nu. Lätt att bli sittande med allt möjligt i dagens samhälle. Hoppas han fortsätter dra ut oss sen när han blir lite äldre också!

Jag vet inte hur vi ska ta oss ur den här roliga grejen jag introducerade för honom i veckan- rutscha på stenen. Det kan nog vara förödande för hans kläder i längden... Han brukar få åka två gånger, sen är han nöjd att springa vidare på annat. Men jag är fascinerad över att han minns varje gång och rusar fram till stenen och vill upp. Med lite snö blir det lite bättre glid.

Och så detta gående! Att han orkar?! Igår satte jag stegmätaren på honom på skoj. Han gick över 1000 steg före frukost och drygt 4000 med morgonpromenaden. Sen fick han vara utan.

Vi lämnade pappa och hunden hemma och gick en extra sväng så att Noa hann somna i vagnen. Så vackert ute idag! Under tiden bytte pappa och tonårstjejen till vinterdäck på båda bilarna. Tack för det!

På eftermiddagen när det började skymma promenerade vi iväg till gravgården. Nytt barn, nya seder. Han ville förstås gå igen. Tur att det var gångbana nästan hela vägen.

Ibland fick vi honom ändå övertygad om att ståplats kan vara helt okej också. Jag får lite Titanicfeeling när han står sådär och spanar. Ni vet den här scenen.

På gravgården gick vi in i skift. Jag väntade utanför med Selma. Sen gick jag in med mannen och tände ett ljus för våra tre änglar och ett för alla våra släktingar som vilar någon annanstans, min mommo och fammo, moffa och faffa som jag aldrig hann träffa och K:s släktingar. Fint att det finns en gemensam plats.

På väg hem satt Noa i vagnen hela vägen och jag sprang med honom största delen eftersom han var både trött och hungrig. Efter lite mat var han ändå redo för bastubad och sen blev det våfflor som storasyster stekte. 

Sen nattade jag honom och låg och myste och slumrade mellan varven i över en timme. Pappa fick en värdefull filmkväll med tonårsdottern, lite därför jag höll mig undan också. Och så på kvällen kom det lite snö. Den har jag dock inte orkat gå ut och fota så vi får nöja oss med en bild från första snön, 24 oktober.

Over and out! Nu får jag krypa ner i sängen med mina Älskade. Åh, vad jag är rik!

Höstmys

Hösten är ofrånkomligen här, med den både mörker, ruggighet och kyla. Oroväckande många verkar ha jättesvårt med hösten. Det skrämmer mig lite. Jag brukar tänka att man kan inte leva här i landet om man bara verkligen lever bara en fattig tredjedel av året.

Linn Jung skriver om samma sak i sin blogg. "För väljer man att leva i Finland, så kan inte SJU-ÅTTA-NIO MÅNADER BARA GÅ UT PÅ ÖVERLEVNAD." Hela inlägget om höstsurvival kan man läsa om här. Bland annat tipsar hon om att vara ute varje dag oavsett väder och att se till att umgås med folk fast man hellre skulle ligga i soffan och slöa.

Här får ni min första oktobervecka i bilder. Inte helt usel, visst?

Första frosten första oktober.

Mitt höstaltare extra allt. Lönnlöv både från ifjol (hittade några i en tidning som glömts i press) och i år. Tyvärr aldrig lika färgsprakande som då man plockar dem. Renen (Noas!) och stenarna påminner om vår härliga fjällvandring. Ekollonen plockade jag vid ruinerna i Gamla Vasa efter gympan i torsdags. (Och en malplacerad fyr som står i ett hörn och skäms för att jag inte orkade flytta bort den)

Lyktan till vänster är köpt i Umeå men finns numera också på Minimani tror jag. Den högra är från Indiska.

Idag tog jag in några kvistar aronia i vackra färger. Bilden är däremot makalöst slarvigt tagen.

Och så kanelbullens dag igår! Samtidigt också mina föräldrars 45-åriga bröllopsdag. Hurra för kärleken!

Och vacker dimma över vägen (och resten av omgivningarna) häromkvällen. Visst är det lite mysigt med mörker också? Men jo, vintern är oändligt lång och sommaren som tog slut för fort (igen) var alldeles alldeles underbar. Kanske den här vintern blir bättre än nånsin då jag har en liten kille som varje dag VILL ut. Ibland så pass att han gråter och pekar ut genom fönstret och säger "däää". Ut ska vi gå och bra ska vi må! :)