Igår mötte jag en av de mest fascinerande människor jag nånsin sett. Eller kanske inte mötte, jag fick sitta tillsammans med ganska många andra och lyssna på hans livsvisdom och positiva attityd. Och vilken kämparglöd och seg vilja. Ge aldrig upp. Försök med det som är svårast. Om livet brottas med dig, boxa tillbaka. Om du tappar brickan med blodpudding och lingonsylt, ställ dig sist i kön och hämta en ny. Igen och igen, på sjätte försöket kanske det lyckas.
Mannen heter Jonas Helgesson och har en cp-skada. Mot alla odds har han lärt sig att gå. Trots att läkarna förutspådde motsatsen har han lärt sig tala. Och han gör det bra! Han lever på det och han både roar, lär och berör.
Det är svårt att sammanfatta i skriven text, men redan det att jag berättat om honom i tre olika klasser redan idag och visat en filmsnutt för de lika fascinerade eleverna säger väl en hel del. Jag köpte genast hans böcker, men han såg så trött ut och det trängdes så mycket folk så jag vågade inte be om autografer. Den första "Grabben i kuvösen bredvid" hade jag hört om tidigare, men "Ett CP-bra liv" är alldeles ny. Köp dem! Eller låna av mig när jag läst klart.
Du kan också titta på samma film som jag sett fyra gånger nu och få uppleva en del av det jag fick igår. Och bussen? Precis som i tv-programmet Extreme Home Makeover måste vi lära oss att flytta bussen och se allt det fina som finns bakom. Den människa som finns bakom handikappet, som inte är sitt handikapp, men som ofta har ett utseende som sticker ut. Men också se människan bakom alla möjliga slags "skymmande ytor".
Har man fått livet som gåva efter att ha varit utan syre i 40 minuter kan man kanske se livet, ja varje dag som en fet bonus. Kan jag det? Kan du?
Bilden är en pressbild från Jonas´ hemsida.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar