Där inne är det hemska mycket värre än det är

Jag tog mig friheten att ändra en rad i den fina boken "Vem ska trösta Knyttet" av Tove Jansson. I originalet (därifrån bilden är hämtad) står det "På natten är det hemska mycket värre än det är." Vi har haft regn hela dagen och på kvällen blev det rejäl blåst. Vi bor med flera kilometrar åkrar bakom huset så vinden har mycket utrymme att ta fart. Och det hörs! Det ylar kring knutarna och både studsmattor och grillar har flugit iväg (dock inte idag).

Så det kändes inte lockande att gå ut och gå med hunden. Men jag gjorde det ändå, man har ju inget val. Samtidigt var jag på småilsket "Lilla My"-humör så det kändes lite som kom an ni bara. Jag klädde mig varmt i lager på lager- tänk "Totte går ut" och gick sen en hel timme. Och märkte dessutom att blåsten inte var så blåsig där ute och regnet inte heller så regnigt. Men så hade jag också lång regnrock och gummistövlar.

Det är väl lite som med allt möjligt, man ojar och vojar sig och tycker att det måste vara hemskt och jobbigt, men sen när man väl gör det är det inte så jobbigt.

Så, nu ska jag avsluta dagen med armhävningsutmaningen. 2-3-2-2 gånger på tå, med paus emellan. Sen bara två gånger till denna vecka. Det blir 27 armhävningar det, inte många veckor jag har gjort så många. (Läs: aldrig nånsin).