Lite eget!

"Hon lämnade gossen hemma"... :)
eller snarare en ögonblicksbild av Henri Cartier-Bresson (källa)

Jag har börjat töja ut navelsträngen lite. Det är iofs inte första gången, redan då Noa var fyra veckor gammal var jag på klassträff utan honom, men då var han i närheten med sin pappa och jag gick ut i bilen och ammade honom två gånger. Några veckor senare var jag på ett styrelsemöte med efterföljande trerättersmiddag. Den gången hade jag pumpat så pappa kunde stanna hemma med honom och ge honom mat. En tid före det var jag faktiskt en snabb runda till stan också, men blev hemringd efter en timme när Noa vaknat och var hungrig.

Nu i fredags var jag in till stan igen, utan att egentligen "vara tvungen" eller ha nåt överenskommet med någon. Det kändes nästan förbjudet. Den här gången var det äldsta storasystern som var ledig från skolan och kunde barnvakta med support av pappa som jobbar hemma. Jag uträttade en del mer eller mindre viktiga ärenden, men kände mig samtidigt både stressad och förvirrad. Vart skulle jag gå och vad skulle jag sätta tid på? Jag passade till och med på att luncha på stan och det kändes ännu mer fel, dessutom var varken maten eller kaffet särskilt goda, så jag behöver inte längta bort igen. ;) Men det hade funkat hur bra som helst hemma.

På lördagen skulle jag börja i kör igen för första gången på många år. Har inte varit så lockad av att binda mig vid något när jag haft heltidsjobb, men nu då jag mest är hemma känns det roligare att ha nåt program. Det är en kör som från början bildades för "unga vuxna" för tio år sen. Jag antar att många var småbarnsföräldrar då så det har varit ganska fritt med småbarn med på övningarna. Nu har kören växt så det finns folk med från 13-70+. Med ett hopp från de få tonåringarna till trettiplussarna. Jag hade tänkt ta med mig Noa eftersom det är "tillåtet" och K skulle vara funktionär på en hockeymatch. Sen hann han komma hem precis innan jag skulle åka så jag bestämde att Noa fick stanna hemma. På den här övningen var två bebisar med, en knappt 4 månader gammal, den andra ett halvår. Saknade Noa då jag hörde små ljud av dem, men var samtidigt osäker på om han skulle ha gillat ljudnivån. Han skulle kanske ha blivit rädd, han är ganska lättskrämd ännu verkar det som.

Min andra "bara-jag-grej" är en webbaserad fotokurs. Jag fick första lektionen i fredags. Eller snarare, jag läste bara snabbt igenom den, men är redan jätteinspirerad. Har äntligen granskat min kamera närmare och hittat funktioner jag inte tagit mig tid att leta efter. Några saker visade bonusdottern mig också. Känns som om jag tog tre jättekliv framåt på en gång. :)

En del av lektionen handlade om ögonblicksbilder och där nämndes Henri Cartier-Bresson som tagit bilden ovan. Han anses vara en mästare på att just fånga ögonblicket. Jag önskar att jag vågade fota människor sådär. I dagens läge vet jag dock inte om det är tillåtet ens? Åtminstone får man inte fota folk som står hemma på sin egen gård.

Men annars lever jag nog tätt ihop med sonen ännu. Idag var han på sitt första besök till barnrådgivningen och jag fick träffa ännu en ny människa, men hon var trevlig! Noa fick sitt första vaccin, skönt nog i drickbar form. Den första dosen av tre mot rotavirus som ger svår diarré. Om en månad är det två sprutor också utöver drickvaccinet.