Som på Lottas tid

Hur många läste Lottaböckerna i tonåren? De var ju gamla redan då (åtminstone i mina tonår) och kändes lite mysiga att läsa. Men en del saker fanns delvis kvar, men är borta nu.

Till exempel satt Lotta många kvällar på sin säng och lappade. Jag har också lappat strumpor som fått hål på tårna. Det gör jag inte längre. Lotta sydde kjolfållar för hand. Det har jag inte gjort. Men nu har jag ett två och ett halvt år gammalt projekt i knät.

I mars 2008 förde jag in min halvlånga mockajacka till en skomakare för att få alla knappar rejält fastsydda. Nån hade säkert lossnat redan då. Han lovade att jag skulle hinna få den till min Romresa. På väg till flyget hämtade jag den- inte klar! Under resan tappades nån knapp till, åtminstone föll hela ryggslejfen bort, men den var bara onödig och ful. Alla knappar är sydda med EN tråd, visserligen tjock, men inte stark. Jag fick en vaxad oavslitbar tråd av skomakaren.

Har det hänt nåt? Nope! Eller jo, fler knappar har trillat bort. I Stockholm, i august samma år, tappade jag en knapp som håller fast ena ändan av axelslejfen (heter det ens slejf?) och den har viftat irriterande sen dess. Jag har haft många påminnerlser i telefonen och flyttat fram och flyttat fram. Nu ska jag till Stockholm igen och inser att det här är den jacka som är mest presentabel och lagom varm. Den har EN knapp i knäppningen och som sagt en viftande axelslejf.

Nu ska här sys. Men eftersom det är nya tider ska det först bloggas om det. Inte undra på att folk inte får lika mycket gjort nu för tiden och måste köpa nya strumpor så fort en tå tittar ut.