Hällgrund

Innan hösten anfaller ska jag försöka hinna med några riktigt härliga sommarinlägg. Just nu är det ösregn och åska igen så man får nästan tända lamporna mitt på dan. Men i söndags fick Mannen och jag åka på en kort båttur med storasyster och svåger. Tack till er! Målet var ön Hällgrund som syns från vår barndoms sommarstuga. Jag har varit där förr men det är länge sen med tanke på hur nära den ändå ligger. I barndomen åkte vi läääänge för att komma fram, men hästkrafterna på lilla snurran var nog inte så många. Nu var vi framme på kanske en kvart?

Men nog med ord. Jag låter bilderna tala. Måste bara säga att jag är lite stolt över att jag vågade kliva högst upp i fyren och framförallt ner igen. Trappstegen var tunna metallpinnar och jag hade sandaler som var lite hala. Men jag kom både upp och ner med livet i behåll. Hade ju inte varit roligt att ramla ner på alla stenarna....

Ibland har mina redigeringar gått lite till överdrift, men det bjuder jag på. Dock var himlen faktiskt osannolikt blå. Fast kanske inte turkos... :)

De hatade skarvarna. Ser lite äckliga ut nästan när man vet vad de ställer till med.
Eller i alla fall onaturliga här hos oss.