Älskade prinsessa

Selma, fotad av mannen med mobilkamera

Gårdagen innebar stor oro för underbara Selmahunden. Det började med att hon spydde i förrgår kväll och fortsatte spy rejält flera gånger under natten och ännu en gång på förmiddagen. Hela dagen var hon lite trött och undvek att vara med oss.

Sen blev det ännu värre när vi var på kvällspromenad och hon hade diarré som dessutom såg blodig ut. Hennes långa päls på bakbenen var full av blodig avföring så vi vände genast och gick hem, trots att Selma själv inte såg så lidande ut.

Där spolade vi av henne och sen ringde jag jourhavande veterinär. Det borde jag inte ha gjort. För det första kunde hon ingen svenska och sen hade hon en ostoppbar svada. Efter en knapp minut hade jag fått veta vad jag behövde men hon fortsatte mala på, snabbt och rabblande och utan att andas (lät det som), så jag hann aldrig få en syl i vädret. Försökte avsluta flera gånger, men hon tog om samma saker igen (tror jag). Jag hann inte förstå hälften av vad hon sa eller uppfatta vilka slags mediciner man kan ge, om de är receptfria osv.

Efteråt grät jag och frågade K om det är nu det börjar. Är det nu det går utför? Vi försökte bjuda henne kokt ris som veterinären sa och som vänner rekommenderade, men hon vägrade äta.

Sen letade jag på nätet och hittade en massa ofarliga orsaker till både uppkastningar och lös mage. Och att man inte alls behöver rusa till veterinären alls (hon jag pratade med sa att jag förmodligen kan vänta till imorgon) utan att det går över av sig själv.

Sen fick jag veta av en vän på facebook att Frolic (som Selma fått en hel del av) ger både lös mage och röd avföring. I natt var Selma ute en gång vid 4-tiden. Det har inte varit så ovanligt det sista halvåret, speciellt nu i sommar går hon ibland ut och bara lägger sig ner för att det är svalt. Vi följde inte med och såg vad hon gjorde (det var tillräckligt jobbigt att ragla till dörren och släppa ut henne).

I morse var hon mycket piggare och gladare, men fick inget ur sig på morgonpromenaden. Sen åt hon i alla fall lite ris och drack glatt en massa vatten. Vi åkte iväg och köpte fisk och kokade, den har hon ätit ännu gladare. På kvällspromenaden var hon precis lika ivrig som vanligt, även om det bara kom en väldigt ljudlig prutt. :)

Det känns sagolikt underbart att ha fått tillbaka gamla goda Selma, även om gårdagen säkert kommer att ligga och gnaga, hon är ändå 10 år nu :-/