Nåväl, igår åt jag ännu en portion av tisdagens underbara hallonkvark. Helt onödigt eftersom jag ätit den redan. Dessutom tog jag för mycket och började må illa. Vad gör man mot sin kropp egentligen? Idag hade vår nya kollega med sig en alldeles underbar bit toscakaka. Jag tog en bit, det var så länge sen jag åt tosca.
Men hallå, om man ger efter för alla frestelser kommer man ju ingen vart! Jag har kommit så långt att jag slutat eller i alla fall minskat på det där slentrianmässiga plockandet av saker jag egentligen inte vill ha. Men då det bjuds så mycket som faktiskt är jättegott också. Kan man be vänner och kollegor att bara bjuda på äckliga saker så det är lättare att tacka nej?
Nån som har bra tips? Snart får jag väl starta min fasta (beställde ett paket redan till jullovet). För då fattar till och med min hjärna att nu äter vi ingenting, basta.
3 kommentarer:
Oj, vad jag känner igen det där sockersuget... Det är en sån jättestark kraft som man bara inte kan stå emot... Själv har jag infört nolltolerans och har kunnat hålla mej från sött och gott i 2½ vecka nu. Det funkar för mej, men det är absolut nolltolerans. Inget sött fastän vem som helst hur trugar - lättare sagt än gjort, jag vet. Och konstigt när man bjuder hem nån och har dem att äta en massa gott, men man själv inte tar nåt - det verkar ju lite skumt. :o) //Storasyster
Men just kvark tycker jag funkar riktigt bra utan socker (eller med bara typ en tesked vaniljsocker i grädden)? Jag inser att det ju finns fruktsocker i bär och så, ifall man är verkligt hardcore, men det är ju inte toscakaka direkt, om man säger så.
Syster: Bra jobbat. Jag vill också. Egentligen är jag ju inte "sötsugen" direkt, det har mer varit goda saker. Fast idag har jag igen ätit godis som jag själv skaffat, men det var mest uttråkning :)
Maria: Nej kvark brukar vara lättsockrat. Den vi fick kändes dock lite sötare än medel, men ingen tosca nej :)
Skicka en kommentar