Eufori!

Going up-up-up! Backträning är kanske inget man tar sig för frivilligt, eller åtminstone inget man gläds åt, men kanske piskar sig till? Och framförallt inte i ihållande regn...

Idag stod det på schemat och vår tränare sa att vi skulle göra det. Först en 10 minuters uppvärmning på slät mark. Sedan  en massa övningar där vi tog oss upp för halva backen. det var sidohopp, "ikorsspring" (sådär som fotbollsspelare gör), "klivöverhopp" med båda sidorna uppåt i backen turvis och sedan gång ner. När pulsen var lagom hög skulle vi göra samma serie en gång till och jogga ner. Sen var det backlängs- höga knälyft och spark i rumpan. Håhå. Sen var det utfall gåendes uppåt i backen. Och sen- jag till sist var det fem rusher i full fart uppåt och nu var det inte halva backen som gällde utan heeeela.

Men jag klarade det! Jag överlevde och jag kämpade! Det kändes som ett sätt att få ut en massa aggressioner ur kroppen även om jag inte hade några just idag. De två sista rusherna gjorde jag som tränaren sa och tog med armarna ordentligt och ökade! Det kändes som om jag vann över backen, jag besegrade den! Vilken kick! :)