Ta en kaka till

Det här är inget personligt menat till dig, Maria, bara en fortsättning på tankarna...

Det är i alla fall lite lustigt. Aldrig någonsin har nån sagt till mig att "ska du faktiskt äta den där kakan" eller "tog du inte redan två chokladbitar, räcker inte det". Snarare trugas det att man ska ta mera, eller i alla fall ta en om man hade tänkt avstå. Hur många som tänker ovanstående i sitt stilla sinne, men inte säger det högt vet jag förstås inte.

Men varje gång jag fastat eller varit på väg att börja är det många som ställer frågan "men är det nu så bra det då" eller påstår ganska självsäkert att så ska man inte göra alls. Att inta grönsaker och frukter i vätskeform en vecka skulle alltså vara sämre än att äta potatis, biff, sås, sallad och dessutom en kaka till kaffet och en skål chips framför fredagsfilmen.

Eller är det bara så att man får säga vissa saker, men inte andra? Man "får" ju inte säga att nån är tjock, men det är mycket mer tillåtet att brista ut i ett "oj, vad smal du är".

Naturligtvis finns det bra och dåliga sidor med allt. Fasta är säkert inte det bästa man kan göra med sin kropp. Men det är sannerligen inte det sämsta heller ;) Jag funkar kanske bäst med allt eller inget-principen. Får jag äta lite godis blir det lätt lite här och lite där. Men det är klart, sätter jag ett absolut stopp för mig själv kan jag bli trotsig och äta ändå och äta mer än jag annars skulle ;) Skillnaden med fasta är att då förstår jag så mycket bättre och det känns i hela min kropp att jag inte kan äta något smått. Och jag vill det inte heller, just då. Men det är hemskt att märka hur mycket man tänker på mat i vardagen (Jag i alla fall) Och hur mycket smått man stoppar i sig i förbifarten, som inte funkar då. Det behöver inte vara onyttigheter, det kan vara en frukt här, några nötter där och en bit paprika då jag gör sallad (kommer ju förmodligen att laga en del måltider åt resten av familjen även under fastan).

Ibland har jag i alla fall en känsla av att jag äter nåt hela tiden, men så är det förstås inte. Men bara det där behovet att stoppa nåt i munnen... Freud skulle nog ha ett och annat att säga om det. :)

Hur som helst. Tänk dig den där dagen då du inte hann borsta tänderna på morgonen. Tänk på hur äckligt det känns i munnen redan efter lunch och hur det sedan känns som om det börjar växa mossa på tänderna. Och sen, känsla när du borstat tänderna på kvällen. Så rent, så fräscht, så underbart känns det i magen efter en veckas fasta. Tarmarna som aldrig (aldrig!) nånsin blir helt tömda är nu renspolade (jepp, tarmsköljning) och hela magen känns som insvept i bomull. Kanske jag har en konstig mage, (jag har ju testat både laktosfritt och glutenfritt och vem vet vad), men jag har aldrig upplevt en skön känsla i magen annat än under fasta.

Amen ;)