Nu kan jag inte låta bli att tänka på Kate Moss' hemska uttryck "Nothing tastes so good as skinny feels" för nu kommer inget hälsosamt skrytinlägg utan en enorm besvikelse på mig själv och hur jag mår.
Det här har varit en riktig frossarhelg, början av veckan var kanske inte toppen heller, men mer normal. I fredags bjöd en kollega på födelsedagskaka. Det är helt okej att smaka såna gånger. Det var dessutom en kaka jag aldrig ätit förr. Men jag behövde väl för böveln inte ta två bitar!!!
Och sen på eftermiddagen då jag åkte med föräldrarna och syskonbarnen åt jag igen en bit äppelkaka (som jag ätit säkert hundra gånger förr), en bulle (ganska tråkig fryst färdigbulle) och ett kex. Och dessutom grillad korv, men den var okej.
På lördagen kom hela släkten hit och jag bakade en kardemummakaka, som jag bara tog en pytteliten bit av, samt en socker- och mjölfri äppelkaka. Hurra för mig. Sen gav mamma oss en 1 kg:s påse salmiak- och fruktkarameller. Även om jag lade fram den på kaffebordet för att inte husfolket skulle vrida i sig för mycket åt jag alldeles för många. Och det har fortsatt idag.
Nu känns min mage lika svullen och uppblåst som före fastan och det känns som om det slitet var helt förgäves. Vad hände med alla positiva tankar och smarta mantran? Varför äter jag sånt som jag vet att jag mår bra av och som jag inte ens njuter jättemycket av just då heller?
Förutom kakor och godis har jag dessutom ätit alldeles för mycket smörgåsar. En del har varit nyttigare bröd, men jag har också ätit en massa glutenfria knäckebröd som antagligen har supersnabba kolhydrater. Blä för mig!
Men kanske är det så att jag måste gå till den här ytterligheten för att förstå att tvärbromsa och verkligen skärpa mig. Vad ÄR det i onyttig "mat" som gör att man vill äta den. Eller tror att man vill? Jag tycker inte att jag har något sockerberoende, däremot kan jag tänka mig att jag plockar i mig av slentrian eller uttråkning, eller bara gammal vana. Äckligt!
(Och nu är det här inget bulimiskt inlägg, så mycket äter jag inte, men ändå onödigt mycket, med tanke på att jag så tydligt märker att jag inte mår bra av det. Den som mår bra och vill äta godis och kakor ska förstås göra det)
7 kommentarer:
Hej, det finns en ny dokumentär där det talas om just det som du skriver om: http://www.hungryforchange.tv/. Man behöver bara fylla i sin e-postadress så kan man se filmen gratis. (Jag fick kanske ett eller två e-post av dem så de har inte spammat mig mycket.) Det är nu ingen superrevolutionerande dokumentär, tycker jag, men vissa saker var intressanta i alla fall och speciellt en sak har fastnat i minnet: "People know this. Why are highly intelligent people not stopping? Because they don't know the nature of the trap." Jag tror nog att du vet the nature of the trap men filmen kan kanske fungera som inspiration och människorna i filmen är minst sagt inspirerande. Förresten det där gällande kakbitarna. Jag försöker inte gå ner i vikt men jag har försökt undvika att äta vissa saker, t.ex. socker, och jag har märkt att för mig är det lättast att låta bli att äta en enda kakbit på jobbet. Om jag tar en kakbit blir jag direkt sugen på en till men om jag inte tar en enda kakbit utan istället äter banan eller liknande så klarar jag mig bra. Men förstå mig inte fel, jag faller nog också jämt och ständigt i dendär sockergropen.
Tack för tipset, Laura! Vi tittade på den tillsammans mannen och jag. Skönt att höra att det inte är vårt fel ;)
Men riktigt illa ute är jag ändå inte, jag dricker mycket sällan läsk och äter inte så mycket processad mat som de visade i filmen. Kanske har vi ännu en bättre grund här i Finland än i USA.
Men tänkvärt ändå. Kanske den hjälper lite på vägen? :)
Jo, många exempel i filmen var nog på sånt som man själv skulle kalla skräpmat. Och så är den gjord sådär på amerikanskt vis så att det ska vara busenkelt att följa med. :) Ganska mycket är självklarheter men några fina idéer också.
sv. jodå, jag förstod 10-1 och det sku säkert vara ett bra träningssätt för mig, bara jag sku fixa rätt sorts workouts för mig... och tracys arm-träning, man lär sig snabbt, och huvudsaken e kanske inte där att du gör exakt som hon, utan att man håller upp armarna och rör på dom tillräckligt länge för att det ska ge resultat. fast jag gjort videon x antal gånger så kan jag den inte till punkt och pricka än. sku tex inte klara av att göra den utan videon på. det jag gillar med videon e att hon står med ryggen mot, alltså lättare att göra "rätt" när du inte ser det framifrån.
har själv träningsvideon hemma, som jag aldrig använder, mest pga utrymmesbrist, men även pga lathet :) tror ja ska ta med dem till jobbet, till vårt nya gym, bara dom fått fixat en tv och dvd-spelare dit, så får någon annan ha glädje av dem istället :)
sv. då ska jag tipsa er om att ni kan ansöka om ett konto hos oss, alltså ni får räkning en gång i månaden på det ni köpt föregående månad. lätt och behändigt, så behövs inga kontanter el "firma"-kort... om det är nåt ni sku vara intresserade av så kan ni få ansökningsblankett från info!
Laura: Tog filmen slut lite mitt i för dej också? Den var ca 20 minuter lång och tog slut mitt i en mening...?
Maria: Ska kolla upp det! Låter som en bra idé!
Hmm nej den var nog längre än så... Konstigt :/ Kanske de har begränsat det på något sätt. Synd.
Skicka en kommentar